#vitamin

Vilka vattenlösliga vitaminer finns det och hur får du i dig dem?

Vilka vattenlösliga vitaminer finns det och hur får du i dig dem?

Vilka vitaminer är vattenlösliga och vad skiljer dem från fettlösliga vitaminer? Hur ser vårt behov av vattenlösliga vitaminer ut och behöver vi kosttillskott för att nå det?

Vad är skillnaden på vattenlösliga och fettlösliga vitaminer?

Eftersom det räcker med att komma i kontakt med vatten tas vattenlösliga vitaminer lätt upp av kroppen för att sedan transporteras ut ur kroppen med urinen. Fettlösliga vitaminer behöver däremot nå våra tarmar för att tas upp och sedan transporteras till levern med blodet. Vattenlösliga vitaminer tas alltså upp lättare, men samtidigt lagras de inte heller lika bra som fettlösliga. Därför behöver vi hela tiden tillföra dem till kroppen genom det vi äter och dricker.

Nio vattenlösliga vitaminer

Det finns totalt nio vattenlösliga vitaminer, varav åtta är B-vitaminer:

  • Biotin (vitamin B7, vitamin H)
  • C-vitamin (askorbinsyra)
  • Folat (vitamin B9, folsyra)
  • Niacin (vitamin B3)
  • Pantotensyra (vitamin B5)
  • Riboflavin (vitamin B2)
  • Tiamin (vitamin B1)
  • Vitamin B6 (pyrodoxin)
  • Vitamin B12

Hur får du i dig vattenlösliga vitaminer?

Vilka livsmedel ska du äta för att få i dig ordentligt med vattenlösliga vitaminer? Jo, generellt räcker det med en hälsosam och varierad kost för att nå ett tillräckligt högt intag. Tänk på att äta mycket frukt och grönsaker och att variera måltiderna under veckan.

Behövs det kosttillskott?

Det finns en hel del olika kosttillskott som innehåller vattenlösliga vitaminer, ofta i form av så kallade multivitamin som innehåller flera av dem på en gång. Många är skräddarsydda för speciella grupper, t ex vegetarianer, gravida eller de som tränar hårt.

Men behövs dem? Nja, oftast inte. I alla fall om vi ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer kring kosttillskott. Orsaken är att vattenlösliga vitaminer finns i många av de saker vi äter och dricker till vardags. Vi får i oss tillräckliga mängder, förutsatt att vi inte har något hälsoproblem eller en mycket bristfällig kosthållning.

Det enda undantaget är folat (B9), eller folsyra som det heter i kosttillskottsform. Folat är nämligen viktigt för de som är gravida eller planerar att bli gravida, bl a för att undvika fosterskador. Därför rekommenderas de ett dagligt tillskott på 400 mikrogram folsyra redan innan graviditeten börjar, fram till den tolfte graviditetsveckan.

Veganer behöver ha extra koll på sitt intag av vitamin B12, eftersom den bara finns i mycket små mängder i vegetabiliska livsmedel. Den bästa möjligheten för dem att få i sig vitaminet är genom berikade livsmedel, som t ex växtbaserad mjölk och sojaprodukter. Ett kosttillskott med vitamin B12 kan vara ett alternativ för att höja B12-intaget.

Visa inlägg
Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Det pratas mycket om energi och näring, t ex i form av energitäta och näringstäta livsmedel. Men det är faktiskt två helt olika begrepp och därför kan det vara bra att veta om skillnaden.

Vad är näring?

Näring är de ämnen som kroppen behöver för att må bra. Vissa kan tillverkas i kroppen medan andra (essentiella/livsviktiga ämnen) regelbundet behöver komma från det vi äter och dricker. Några exempel på näringsämnen är fett, kolhydrater, mineraler, proteiner och vitaminer.

Olika ämnen har olika uppgifter i kroppen. Därför behöver vi variera vår kost och få i oss tillräckliga mängder av allihop. Nyckeln är att ha en hälsosam livsstil där vi äter många olika saker varje vecka.

Vad är energi?

Energi är något helt annat än näring. Den uttrycks i kalorier och är kort och gott det som behövs för att hålla igång kroppen och hjärnans aktivitet. Energi kan t ex lagras i musklerna och levern, ofta i form av en kolhydrat som kallas för glykogen.

Det du äter och dricker tillför energi medan din aktivitet förbränner den. Om du regelbundet tillför mer än du gör av med riskerar du att gå upp i vikt. Det rekommenderade energiintaget i kalorier varierar mellan olika människor, åldersgrupper och livsstilar. Därför kan det vara bra att se hur ditt ser ut (du hittar information om det på Livsmedelsverket) och anpassa din kost efter det. Då blir det lättare att ha en optimal vikt och en hälsosam livsstil.

Energitäthet och näringstäthet

Nu vet du mer om skillnaden mellan energi och näring. Men vad innebär det när det pratas om energitäthet och näringstäthet? Jo, då tittas det inte på mängden energi eller näring. Då handlar det istället om hur hög koncentrationen är i procent.

Det kan vara ett bra sätt att hitta de livsmedel som är laddade med de egenskaper du behöver. Näringstät kost kan t ex hjälpa dig gå ned i vikt och få i dig mer nyttigheter, medan energität kost kan vara bra när du tränar hårt och behöver prestera. Dessutom finns det livsmedel och ämnen som är både näringstäta och energitäta, t ex vissa fetter, proteiner och kolhydrater.

Visa inlägg
Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Idag känns det som att det finns kosttillskott med nästan allt där ute, men vilka behöver du egentligen? Jo, om du tittar på t ex Livsmedelsverket finns det några som behövs, medan andra främst är ett komplement som försäkrar dig om ett fullgott intag. Det bästa sättet att göra bra val är att lära sig om näring från pålitliga källor och sedan ta välgrundade köpbeslut baserat på informationen.

Men vilka behöver egentligen äta kosttillskott då? Här tittar vi på några grupper som behöver tillskott av vitaminer och mineraler, och även några som kan vara i riskzonen.

Kosttillskott som vissa grupper behöver:

  • D-vitamin (barn upp till två års ålder samt riskgrupper som t ex veganer, mörkhyade och de som vistas mycket lite i solen)
  • Folat/folsyra (de som är gravida eller planerar att bli gravida)
  • Vitamin B12 (veganer)

Veganer och menstruerande kvinnor kan också ligga i riskzonen för järnbrist. Dessutom finns det en del sjukdomar, t ex mag- och tarmsjukdomar, som påverkar kroppens möjligheter att ta upp näringsämnen. I undantagsfall kan en mycket ensidig och/eller bristfällig kosthållning leda till brist på C-vitamin eller olika B-vitaminer.

Komplettering snarare än behov

Men de flesta tar inte kosttillskott eftersom de behövs. Snarare är det ett sätt att komplettera din kost så att du är säker på att du får i dig tillräckligt stora mängder av viktiga näringsämnen. Och det är ett bra sätt att tänka, för kosttillskotten ska aldrig användas som en ersättning för en bristfällig kosthållning.

I Sverige och andra länder med välstånd har vi goda möjligheter att få i oss det vi behöver från livsmedelsbutiken – de allra flesta får i sig tillräckligt mycket vitaminer och mineraler. Däremot kan vår stressiga livsstil ibland komma i vägen för att äta bra mat.

Att välja kosttillskott

Som sagt svämmar marknaden över av olika kosttillskott. På nätet kan du hitta alla möjliga tillskott, och vissa lovar mirakeleffekter som är långt ifrån vetenskapligt bevisade. Därför bör du bara köpa näringstillskott från etablerade aktörer där allt står rätt till.

Var t ex noga med att läsa recensioner och titta efter oberoende kvalitetsmärkningar. Om något känns misstänkt finns risken att det är det – och trots allt är ju syftet med ett kosttillskott att må så bra som möjligt.

Visa inlägg
Vad finns det för olika B-vitaminer?

Vad finns det för olika B-vitaminer?

När vi pratar om näring pratar vi ofta om B-vitaminer och risken att drabbas av B-vitaminbrist. Men vad finns det egentligen för olika B-vitaminer och vilka är det viktigast att hålla koll på? Behöver du ett ta ett kosttillskott med något eller några av dem?

Vi börjar från början med att titta på vilka B-vitaminer som finns. Det finns åtta olika B-vitaminer:

  • Tiamin (B1)
  • Riboflavin (B2)
  • Niacin (B3)
  • Pantotensyra (B5)
  • Pyridoxin (B6)
  • Biotin (B7)
  • Folat/folsyra (B9)
  • Kobalamin (B12)

Alla åtta är vattenlösliga vitaminer, vilket innebär att de lätt tas upp av kroppen, men också att de inte kan lagras under en längre tid. Ett eventuellt överskott lämnar kroppen genom urinen.

Vad gör B-vitaminer?

B-vitaminer gör många olika saker i kroppen. Framför allt handlar det om att muskler och nerver ska fungera optimalt, samt kroppens ämnesomsättning och energiproduktion. Vissa typer av vitamin B är utformade för vissa uppgifter, t ex används B5 för att omsätta energi medan B9 spelar en central roll i vår celldelning.

Du hittar höga nivåer av olika B-vitamin i livsmedel som fisk, skaldjur, potatis, broccoli, bönor och köttprodukter. Eftersom B-vitaminer finns i många olika livsmedel är det inte så vanligt att vi i Sverige får brist, förutsatt att vi varierar vår kost. Först och främst handlar det om att gravida behöver mer folsyra, och att vissa riskgrupper kan få i sig för lite vitamin B12.

Folsyra – ett viktigt B-vitamin för gravida

De som är gravida eller planerar att bli gravida rekommenderas ett extra tillskott av folsyra. Orsaken är att låga nivåer kan leda till fosterskador och bristande utveckling. Därför bör denna grupp ta ett dagligt kosttillskott som innehåller 400 mikrogram folsyra.

B12-brist

Förutom folsyra är B12-brist är den typ av B-vitaminbrist som är mest förekommande. Eftersom B12 och andra B-vitaminer främst finns i produkter från djurriket kan veganer med en strikt vegetabilisk kost riskera att få brist. Av denna orsak finns det specialutformade kosttillskott för veganer och vegetarianer som kompletterar med viktiga vitaminer och mineraler.

Andra i riskzon för att få i sig för lite B-vitamin

Om du inte tillhör en riskgrupp har du en ganska liten risk att drabbas av B-vitaminbrist. Generellt kan man säga att det finns två andra grupper: dels de som lider av en sjukdom (t ex glutenintolerans eller någon mag- och tarmsjukdom) som hämmar upptaget av näringsämnen i tarmen, dels de som har en ytterst ensidig eller ohälsosam kosthållning. Nivåerna hos dessa grupper går oftast att höja genom kosttillskott och/eller livsstilsförändringar.

Visa inlägg
Hur får du i dig tillräckligt med D-vitamin?

Hur får du i dig tillräckligt med D-vitamin?

D-vitamin är ett av de vanligaste näringsämnena att få brist på i Sverige. Detta beror framför allt på att vi får i oss den från solen. Under våra långa vintrar blir det svårt för depåerna i kroppen att räcka, och då kan D-vitaminbrist uppstå. Det har framför allt påverkan på vårt skelett, men teorier finns om att det också är kopplad till allt från våra vinterdepressioner till allvarliga folksjukdomar.

Men hur undviker du detta genom att få i dig tillräckligt med D-vitamin? Spelar det någon roll vad du äter när majoriteten av intaget kommer från solens strålning? Jo, visst spelar det roll. Här tittar vi på några livsmedel som innehåller riktigt mycket vitamin D.

Fet fisk – den bästa källan till D-vitamin

Fet fisk är den allra bästa livsmedelskällan till D-vitamin. Lax, sill, strömming, sardeller och makrill innehåller alla rejäla mängder. Dessutom kan rom vara ett sätt att få i sig lite extra. Men det finns ganska många som inte är några större fans av fisk. Dessa räknas faktiskt som en riskgrupp för att drabbas av D-vitaminbrist. Alltså bör du se upp med ditt intag om du överhuvudtaget inte äter fet fisk.

Men om du inte gillar fisk då?

Som sagt blir det svårt med vitamin D om du inte gillar fet fisk. Då handlar det framför allt om ägg och berikade mejeriprodukter. Och visst innehåller margarin och matfett en hel del D-vitamin, men ingen vill väl äta det i några större mängder med andra hälsoföljder i åtanke? Följaktligen blir D-vitaminintaget till ett problem för veganer (#vegan) och vissa vegetarianer (#vegetarian). Om du tror att du får i dig för lite kan ett kosttillskott vara en god idé.

Solen och kosttillskott

I slutändan är solen och kosttillskott med D-vitamin de alternativen med ett rejält innehåll. Relativt små mängder sol kan erbjuda tillräckligt mycket, men forskning har visat att förråden i kroppen oftast bara räcker i några månader. Där kan ett D-vitamintillskott komma in som ett bekvämt alternativ för att hålla nivåerna uppe under långa svenska vintrar.

Visa inlägg
Behöver de som tränar äta mer vitaminer och mineraler?

Behöver de som tränar äta mer vitaminer och mineraler?

Träning är ett av de allra bästa sätten att få en bättre hälsa, men när du motionerar hårt förbränner du också en hel del energi. Du behöver oftast kompensera med kolhydrater och proteiner. Många undrar dock om de även behöver öka intaget av vitaminer och mineraler till följd av träning.

Det är inte fastställt att de som tränar hårt alltid behöver större mängder näringsämnen, men däremot är det viktigt att ha ett tillräckligt intag, speciellt av vitaminer och mineraler som behövs lite extra när kroppen jobbar hårt. Risken är annars att prestationen och lustfylldheten uteblir. Men vilka näringsämnen är extra viktiga att tänka på?

Återhämtning

En del vitaminer och mineraler är kopplade till kroppens återhämtning. Därför kan det vara bra att hålla koll på intaget av dem, speciellt om du tränar hårt och vill prestera på varje pass. Magnesium är ett exempel; denna viktiga mineral är kopplad till kroppens återhämtning, men den bidrar även till välfungerande energiomsättning, muskler och nervsystem. Koppar, selen och mangan är tre andra mineraler som är kopplade till återhämtningen.

Immunförsvaret

Träning kan också slita en del på immunförsvaret; i längden har det positiv påverkan, men på kort sikt och efter träningspassen kan det vara något nedsatt. Av den orsaken kan det vara bra att hålla koll på sitt intag av C-vitamin och järn.

D-vitamin och träning då?

Intaget av D-vitamin kan också vara värt att titta på. Förvisso är vitamin D inte något som är specifikt kopplat till träning, men däremot ligger många i Sverige i riskzonen för att drabbas. Vitaminet kommer nämligen från solens strålar, och det kan vara svårt att hålla uppe nivåerna under våra långa, mörka vintrar.

Kosttillskott och träning

Om du funderar mycket kring träning och näringsämnen kan ett #kosttillskott vara ett sätt att försäkra sig om ett tillräckligt stort intag. Faktum är att det finns flera tillskott som är anpassade för de som tränar hårt. Tänk bara på ett kosttillskott är ett komplement till en varierad och hälsosam kost – det ersätter inte ett bristfälligt intag av näring.

Visa inlägg
5 livsmedel som boostar C-vitaminnivåerna i kroppen

5 livsmedel som boostar C-vitaminnivåerna i kroppen

C-vitamin är ett av våra mest omtalade näringsämnen. Det fungerar som en #antioxidant samtidigt som det bl a hjälper kroppen att ta upp järn och bygga upp skelettet. Och det finns ganska många livsmedel som innehåller rejäla mängder vitamin C. Här tittar vi på 5 livsmedel som verkligen kan hjälpa till att boosta C-vitaminnivåerna.

1. Apelsin

Citrusfrukter är den kategori som klassiskt förknippas med vitamin C. Kopplingen är motiverad, och faktum är att det finns många olika att välja på om du vill boosta dina C-vitaminnivåer. En rejäl apelsin är en riktigt bra källa, men även citroner, lime och guava är utmärka alternativ.

2. Paprika

Röd paprika innehåller så mycket som 144 mg C-vitamin per 100 g. Det är en av de allra högsta koncentrationerna som finns i något livsmedel. Dessutom är paprika ett utmärkt tillägg till de flesta maträtter, allt från sallader till grytor och grillat.

3. Jordgubbar

Jordgubbar är inte bara goda och färgglada, de är också en utmärkt källa till C-vitamin. Många förknippar dem med midsommarfirande, och det kan vara skönt att veta att en del av det vi då stoppar i oss innehåller massa vitaminer. #vitamin

4. Blomkål

Blomkål innehåller 79 mg C-vitamin per 100 g, alltså är det ett bra sätt att få i sig stora mängder. Dessutom kan du äta blomkål i form av blomkålsris, som ersätter eller kompletterar kolhydrattunga livsmedel som pasta och ris. Även broccoli (79 mg/100 g), grönkål (74 mg/100 g) och brysselkål (74/100 g) är fina alternativ från kålsläktet.

5. Spenat

Spenat är inte bara en utmärkt källa till järn, det finns även en hel vitamin C. Detta är en utmärkt kombination, eftersom C-vitamin hjälper kroppen att upp järn. Det blir alltså en blandning av två viktiga näringsämnen – så tveka inte att lägga till spenat i dina maträtter eller smoothies.

Visa inlägg
5 bra proteinkällor för dig som inte äter kött

5 bra proteinkällor för dig som inte äter kött

Många förknippar proteinintaget med hur mycket kött och andra animaliska produkter de äter. Det stämmer till viss del, men det är inte riktigt så enkelt – för det finns faktiskt en hel del livsmedel från växtriket som innehåller rejält med #protein. Här tittar vi på 5 riktigt bra proteinkällor för dig som inte äter kött.

1. Kikärtor (torkade innehåller 20 g protein/100 g)

Kikärtor har flera fördelar: de är både kalorisnåla, proteinrika och fiberrika. Dessutom är de lätta att inkludera i olika maträtter i stora mängder. Sugen? Det finns mängder med idéer på nätet, allt från traditionella falafelrecept till bakverk och snacks.

2. Gröna ärtor (torkade: 21 g/100 g)

Ärtor kan vid anblick kännas som ett ganska tomt och tråkigt livsmedel, men faktum är att de innehåller stora mängder protein. Dessutom finns det en hel del C-vitamin och fibrer. Gröna ärtor kan vara en utmärkt liten sidorätt, eller varför inte ett sätt att blanda ut ditt ris eller din pasta på ett hälsosamt sätt?

3. Sojabönor (torkade: 34 g/100 g)

Sojabönor är ett av de mest proteinrika livsmedlen som finns, de slår till och med de allra flesta köttprodukterna. Men du behöver inte äta bönorna i sig, då både tofu och tempeh är gjorda på sojabönor. Dessa finns i många produkter som är gjorda för att ersätta kött på ett gott sätt.

4. Kidneybönor (konserverade: 8,75 g/100 g)

Kidneybönor har ett högt proteininnehåll, samtidigt som de är mycket behändiga. De kan nämligen lätt inkluderas i sallader eller vid sidan om måltider. Dessutom är konserverade kidneybönor ganska billiga, vilket inte är fallet med en del andra vegetariska alternativ.

5. Chiafrön (19 g/100 g)

Chiafrön är ett livsmedel som är inne av goda orsaker; de innehåller supermycket fibrer och protein. Vid sidan av hälsofördelarna är det också en väldigt mångsidig produkt som kan bli del av många maträtter, oavsett mål på dagen. Det är lätt att ha en påse frön hemma för att sedan tillsätta i olika måltider och öka proteininnehållet.

Som du ser behöver du inte vara en köttätare för att få dig tillräckligt med protein – när du väljer rätt grönsaker kan du få i dig rejäla mängder, och dessutom som del av goda måltider.

Visa inlägg