Vilka vattenlösliga vitaminer finns det och hur får du i dig dem?

Vilka vattenlösliga vitaminer finns det och hur får du i dig dem?

Vilka vitaminer är vattenlösliga och vad skiljer dem från fettlösliga vitaminer? Hur ser vårt behov av vattenlösliga vitaminer ut och behöver vi kosttillskott för att nå det?

Vad är skillnaden på vattenlösliga och fettlösliga vitaminer?

Eftersom det räcker med att komma i kontakt med vatten tas vattenlösliga vitaminer lätt upp av kroppen för att sedan transporteras ut ur kroppen med urinen. Fettlösliga vitaminer behöver däremot nå våra tarmar för att tas upp och sedan transporteras till levern med blodet. Vattenlösliga vitaminer tas alltså upp lättare, men samtidigt lagras de inte heller lika bra som fettlösliga. Därför behöver vi hela tiden tillföra dem till kroppen genom det vi äter och dricker.

Nio vattenlösliga vitaminer

Det finns totalt nio vattenlösliga vitaminer, varav åtta är B-vitaminer:

  • Biotin (vitamin B7, vitamin H)
  • C-vitamin (askorbinsyra)
  • Folat (vitamin B9, folsyra)
  • Niacin (vitamin B3)
  • Pantotensyra (vitamin B5)
  • Riboflavin (vitamin B2)
  • Tiamin (vitamin B1)
  • Vitamin B6 (pyrodoxin)
  • Vitamin B12

Hur får du i dig vattenlösliga vitaminer?

Vilka livsmedel ska du äta för att få i dig ordentligt med vattenlösliga vitaminer? Jo, generellt räcker det med en hälsosam och varierad kost för att nå ett tillräckligt högt intag. Tänk på att äta mycket frukt och grönsaker och att variera måltiderna under veckan.

Behövs det kosttillskott?

Det finns en hel del olika kosttillskott som innehåller vattenlösliga vitaminer, ofta i form av så kallade multivitamin som innehåller flera av dem på en gång. Många är skräddarsydda för speciella grupper, t ex vegetarianer, gravida eller de som tränar hårt.

Men behövs dem? Nja, oftast inte. I alla fall om vi ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer kring kosttillskott. Orsaken är att vattenlösliga vitaminer finns i många av de saker vi äter och dricker till vardags. Vi får i oss tillräckliga mängder, förutsatt att vi inte har något hälsoproblem eller en mycket bristfällig kosthållning.

Det enda undantaget är folat (B9), eller folsyra som det heter i kosttillskottsform. Folat är nämligen viktigt för de som är gravida eller planerar att bli gravida, bl a för att undvika fosterskador. Därför rekommenderas de ett dagligt tillskott på 400 mikrogram folsyra redan innan graviditeten börjar, fram till den tolfte graviditetsveckan.

Veganer behöver ha extra koll på sitt intag av vitamin B12, eftersom den bara finns i mycket små mängder i vegetabiliska livsmedel. Den bästa möjligheten för dem att få i sig vitaminet är genom berikade livsmedel, som t ex växtbaserad mjölk och sojaprodukter. Ett kosttillskott med vitamin B12 kan vara ett alternativ för att höja B12-intaget.

Vad finns det för olika B-vitaminer?

Vad finns det för olika B-vitaminer?

När vi pratar om näring pratar vi ofta om B-vitaminer och risken att drabbas av B-vitaminbrist. Men vad finns det egentligen för olika B-vitaminer och vilka är det viktigast att hålla koll på? Behöver du ett ta ett kosttillskott med något eller några av dem?

Vi börjar från början med att titta på vilka B-vitaminer som finns. Det finns åtta olika B-vitaminer:

  • Tiamin (B1)
  • Riboflavin (B2)
  • Niacin (B3)
  • Pantotensyra (B5)
  • Pyridoxin (B6)
  • Biotin (B7)
  • Folat/folsyra (B9)
  • Kobalamin (B12)

Alla åtta är vattenlösliga vitaminer, vilket innebär att de lätt tas upp av kroppen, men också att de inte kan lagras under en längre tid. Ett eventuellt överskott lämnar kroppen genom urinen.

Vad gör B-vitaminer?

B-vitaminer gör många olika saker i kroppen. Framför allt handlar det om att muskler och nerver ska fungera optimalt, samt kroppens ämnesomsättning och energiproduktion. Vissa typer av vitamin B är utformade för vissa uppgifter, t ex används B5 för att omsätta energi medan B9 spelar en central roll i vår celldelning.

Du hittar höga nivåer av olika B-vitamin i livsmedel som fisk, skaldjur, potatis, broccoli, bönor och köttprodukter. Eftersom B-vitaminer finns i många olika livsmedel är det inte så vanligt att vi i Sverige får brist, förutsatt att vi varierar vår kost. Först och främst handlar det om att gravida behöver mer folsyra, och att vissa riskgrupper kan få i sig för lite vitamin B12.

Folsyra – ett viktigt B-vitamin för gravida

De som är gravida eller planerar att bli gravida rekommenderas ett extra tillskott av folsyra. Orsaken är att låga nivåer kan leda till fosterskador och bristande utveckling. Därför bör denna grupp ta ett dagligt kosttillskott som innehåller 400 mikrogram folsyra.

B12-brist

Förutom folsyra är B12-brist är den typ av B-vitaminbrist som är mest förekommande. Eftersom B12 och andra B-vitaminer främst finns i produkter från djurriket kan veganer med en strikt vegetabilisk kost riskera att få brist. Av denna orsak finns det specialutformade kosttillskott för veganer och vegetarianer som kompletterar med viktiga vitaminer och mineraler.

Andra i riskzon för att få i sig för lite B-vitamin

Om du inte tillhör en riskgrupp har du en ganska liten risk att drabbas av B-vitaminbrist. Generellt kan man säga att det finns två andra grupper: dels de som lider av en sjukdom (t ex glutenintolerans eller någon mag- och tarmsjukdom) som hämmar upptaget av näringsämnen i tarmen, dels de som har en ytterst ensidig eller ohälsosam kosthållning. Nivåerna hos dessa grupper går oftast att höja genom kosttillskott och/eller livsstilsförändringar.

Folsyra – viktigt för dig som är, eller vill bli, gravid

Folsyra – viktigt för dig som är, eller vill bli, gravid

Folat är ett B-vitamin som ibland brukar kallas för vitamin B9 eller folsyra. När det kallas för folsyra brukar det vara i den konstgjorda form som finns i kosttillskott. Folat och folsyra associeras framför allt med graviditet, och det är helt rätt. Folsyra är nämligen så viktigt att tillskott rekommenderas till dig som är eller vill bli gravid.

Tillskott av folsyra

Bakgrunden till rekommendationen är att tillräckligt höga nivåer av folat minskar risken för den allvarliga fosterskadan ryggmärgsbråck. Studier har visat att tillskott med folsyra minskar den risken. Utöver ryggmärgsbråck är folat även viktigt för fostrets utveckling, speciellt i den tidigare delen av graviditeten. Viktigt att tänka på är att även de som planerar en graviditet bör börja äta folsyra. Livsmedelsverket rekommenderar att du börjar ungefär en månad före befruktningen. Därför kan det vara bra att ta ett tillskott om du vet att du kanske kan bli gravid.

Folat i livsmedel

Några vardagliga livsmedel som innehåller mycket folat är lever, bönor, ägg, spenat och groddar. Dessutom finns det en del berikade produkter, t ex frukostflingor, som har höga nivåer. Många gånger är det veganer (#vegan) och kanske vegetarianer (#vegetarian) som rekommenderas olika kosttillskott för att undvika brist, men när det gäller folat är det närmast tvärtom; de som äter stora mängder baljväxter får i sig rejäla mängder.

Bara för kvinnor?

Men även andra grupper än gravida kvinnor behöver få i sig ordentligt med folsyra för att må bra. Behovet växer i takt med att vi blir äldre, och ungdomar och vuxna över 14 år behöver få i sig nästan lika stora mängder som gravida kvinnor. Dock rekommenderas inte folsyratillskott till andra grupper, även om det kan vara ett sätt att garantera ett fullgott intag. Som så många andra gånger är en hälsosam och varierad kost nyckeln till att få i sig tillräckligt mycket folat och en bra allmänhälsa.

Överdosering av folat eller folsyra

Det är också bra att veta att det inte går att få i sig för mycket folat från det man äter. Däremot kan ett alldeles för högt intag från kosttillskott dölja symtom på vitamin B12-brist. Men detta går att undvika genom att följa rekommendationerna som finns på Livsmedelsverkets hemsida och kosttillskottens förpackningar.

Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Idag känns det som att det finns kosttillskott med nästan allt där ute, men vilka behöver du egentligen? Jo, om du tittar på t ex Livsmedelsverket finns det några som behövs, medan andra främst är ett komplement som försäkrar dig om ett fullgott intag. Det bästa sättet att göra bra val är att lära sig om näring från pålitliga källor och sedan ta välgrundade köpbeslut baserat på informationen.

Men vilka behöver egentligen äta kosttillskott då? Här tittar vi på några grupper som behöver tillskott av vitaminer och mineraler, och även några som kan vara i riskzonen.

Kosttillskott som vissa grupper behöver:

  • D-vitamin (barn upp till två års ålder samt riskgrupper som t ex veganer, mörkhyade och de som vistas mycket lite i solen)
  • Folat/folsyra (de som är gravida eller planerar att bli gravida)
  • Vitamin B12 (veganer)

Veganer och menstruerande kvinnor kan också ligga i riskzonen för järnbrist. Dessutom finns det en del sjukdomar, t ex mag- och tarmsjukdomar, som påverkar kroppens möjligheter att ta upp näringsämnen. I undantagsfall kan en mycket ensidig och/eller bristfällig kosthållning leda till brist på C-vitamin eller olika B-vitaminer.

Komplettering snarare än behov

Men de flesta tar inte kosttillskott eftersom de behövs. Snarare är det ett sätt att komplettera din kost så att du är säker på att du får i dig tillräckligt stora mängder av viktiga näringsämnen. Och det är ett bra sätt att tänka, för kosttillskotten ska aldrig användas som en ersättning för en bristfällig kosthållning.

I Sverige och andra länder med välstånd har vi goda möjligheter att få i oss det vi behöver från livsmedelsbutiken – de allra flesta får i sig tillräckligt mycket vitaminer och mineraler. Däremot kan vår stressiga livsstil ibland komma i vägen för att äta bra mat.

Att välja kosttillskott

Som sagt svämmar marknaden över av olika kosttillskott. På nätet kan du hitta alla möjliga tillskott, och vissa lovar mirakeleffekter som är långt ifrån vetenskapligt bevisade. Därför bör du bara köpa näringstillskott från etablerade aktörer där allt står rätt till.

Var t ex noga med att läsa recensioner och titta efter oberoende kvalitetsmärkningar. Om något känns misstänkt finns risken att det är det – och trots allt är ju syftet med ett kosttillskott att må så bra som möjligt.

Behöver de som tränar äta mer vitaminer och mineraler?

Behöver de som tränar äta mer vitaminer och mineraler?

Träning är ett av de allra bästa sätten att få en bättre hälsa, men när du motionerar hårt förbränner du också en hel del energi. Du behöver oftast kompensera med kolhydrater och proteiner. Många undrar dock om de även behöver öka intaget av vitaminer och mineraler till följd av träning.

Det är inte fastställt att de som tränar hårt alltid behöver större mängder näringsämnen, men däremot är det viktigt att ha ett tillräckligt intag, speciellt av vitaminer och mineraler som behövs lite extra när kroppen jobbar hårt. Risken är annars att prestationen och lustfylldheten uteblir. Men vilka näringsämnen är extra viktiga att tänka på?

Återhämtning

En del vitaminer och mineraler är kopplade till kroppens återhämtning. Därför kan det vara bra att hålla koll på intaget av dem, speciellt om du tränar hårt och vill prestera på varje pass. Magnesium är ett exempel; denna viktiga mineral är kopplad till kroppens återhämtning, men den bidrar även till välfungerande energiomsättning, muskler och nervsystem. Koppar, selen och mangan är tre andra mineraler som är kopplade till återhämtningen.

Immunförsvaret

Träning kan också slita en del på immunförsvaret; i längden har det positiv påverkan, men på kort sikt och efter träningspassen kan det vara något nedsatt. Av den orsaken kan det vara bra att hålla koll på sitt intag av C-vitamin och järn.

D-vitamin och träning då?

Intaget av D-vitamin kan också vara värt att titta på. Förvisso är vitamin D inte något som är specifikt kopplat till träning, men däremot ligger många i Sverige i riskzonen för att drabbas. Vitaminet kommer nämligen från solens strålar, och det kan vara svårt att hålla uppe nivåerna under våra långa, mörka vintrar.

Kosttillskott och träning

Om du funderar mycket kring träning och näringsämnen kan ett #kosttillskott vara ett sätt att försäkra sig om ett tillräckligt stort intag. Faktum är att det finns flera tillskott som är anpassade för de som tränar hårt. Tänk bara på ett kosttillskott är ett komplement till en varierad och hälsosam kost – det ersätter inte ett bristfälligt intag av näring.

5 livsmedel som boostar C-vitaminnivåerna i kroppen

5 livsmedel som boostar C-vitaminnivåerna i kroppen

C-vitamin är ett av våra mest omtalade näringsämnen. Det fungerar som en #antioxidant samtidigt som det bl a hjälper kroppen att ta upp järn och bygga upp skelettet. Och det finns ganska många livsmedel som innehåller rejäla mängder vitamin C. Här tittar vi på 5 livsmedel som verkligen kan hjälpa till att boosta C-vitaminnivåerna.

1. Apelsin

Citrusfrukter är den kategori som klassiskt förknippas med vitamin C. Kopplingen är motiverad, och faktum är att det finns många olika att välja på om du vill boosta dina C-vitaminnivåer. En rejäl apelsin är en riktigt bra källa, men även citroner, lime och guava är utmärka alternativ.

2. Paprika

Röd paprika innehåller så mycket som 144 mg C-vitamin per 100 g. Det är en av de allra högsta koncentrationerna som finns i något livsmedel. Dessutom är paprika ett utmärkt tillägg till de flesta maträtter, allt från sallader till grytor och grillat.

3. Jordgubbar

Jordgubbar är inte bara goda och färgglada, de är också en utmärkt källa till C-vitamin. Många förknippar dem med midsommarfirande, och det kan vara skönt att veta att en del av det vi då stoppar i oss innehåller massa vitaminer. #vitamin

4. Blomkål

Blomkål innehåller 79 mg C-vitamin per 100 g, alltså är det ett bra sätt att få i sig stora mängder. Dessutom kan du äta blomkål i form av blomkålsris, som ersätter eller kompletterar kolhydrattunga livsmedel som pasta och ris. Även broccoli (79 mg/100 g), grönkål (74 mg/100 g) och brysselkål (74/100 g) är fina alternativ från kålsläktet.

5. Spenat

Spenat är inte bara en utmärkt källa till järn, det finns även en hel vitamin C. Detta är en utmärkt kombination, eftersom C-vitamin hjälper kroppen att upp järn. Det blir alltså en blandning av två viktiga näringsämnen – så tveka inte att lägga till spenat i dina maträtter eller smoothies.

Hur får du i dig tillräckligt med D-vitamin?

Hur får du i dig tillräckligt med D-vitamin?

D-vitamin är ett av de vanligaste näringsämnena att få brist på i Sverige. Detta beror framför allt på att vi får i oss den från solen. Under våra långa vintrar blir det svårt för depåerna i kroppen att räcka, och då kan D-vitaminbrist uppstå. Det har framför allt påverkan på vårt skelett, men teorier finns om att det också är kopplad till allt från våra vinterdepressioner till allvarliga folksjukdomar.

Men hur undviker du detta genom att få i dig tillräckligt med D-vitamin? Spelar det någon roll vad du äter när majoriteten av intaget kommer från solens strålning? Jo, visst spelar det roll. Här tittar vi på några livsmedel som innehåller riktigt mycket vitamin D.

Fet fisk – den bästa källan till D-vitamin

Fet fisk är den allra bästa livsmedelskällan till D-vitamin. Lax, sill, strömming, sardeller och makrill innehåller alla rejäla mängder. Dessutom kan rom vara ett sätt att få i sig lite extra. Men det finns ganska många som inte är några större fans av fisk. Dessa räknas faktiskt som en riskgrupp för att drabbas av D-vitaminbrist. Alltså bör du se upp med ditt intag om du överhuvudtaget inte äter fet fisk.

Men om du inte gillar fisk då?

Som sagt blir det svårt med vitamin D om du inte gillar fet fisk. Då handlar det framför allt om ägg och berikade mejeriprodukter. Och visst innehåller margarin och matfett en hel del D-vitamin, men ingen vill väl äta det i några större mängder med andra hälsoföljder i åtanke? Följaktligen blir D-vitaminintaget till ett problem för veganer (#vegan) och vissa vegetarianer (#vegetarian). Om du tror att du får i dig för lite kan ett kosttillskott vara en god idé.

Solen och kosttillskott

I slutändan är solen och kosttillskott med D-vitamin de alternativen med ett rejält innehåll. Relativt små mängder sol kan erbjuda tillräckligt mycket, men forskning har visat att förråden i kroppen oftast bara räcker i några månader. Där kan ett D-vitamintillskott komma in som ett bekvämt alternativ för att hålla nivåerna uppe under långa svenska vintrar.

Behöver vi kosttillskott med omega-3?

Behöver vi kosttillskott med omega-3?

Omega-3 är en grupp fleromättade fettsyror som räknas som essentiella, för att må bra behöver vi få i oss tillräckliga mängder från det vi äter och dricker. Det är ett omdiskuterat näringsämne och en del menar att vi borde ta kosttillskott för att få i oss det vi behöver. Men hur får du i dig omega-3 och vilka grupper riskerar brist? Omega-3 gör en hel del viktiga saker i kroppen. Några av uppgifterna är att:

  • Bygga och reparera celler
  • Minska risken för blodproppar
  • Hjälpa njurarna att fungera på rätt sätt
  • Förbättra immunförsvaret
  • Bidra till en god utveckling hos barn och foster

Vilka livsmedel är rika på omega-3?

Vi börjar med att titta på vilka livsmedel du hittar omega-3 i. Många förknippar det med fisk, och det är helt rätt: omega-3 finns främst i fet fisk som lax, makrill och sill. Det finns även i alger, rapsolja, rapsprodukter och valnötter.

Vem riskerar brist på omega-3?

De grupper som riskerar brist på omega-3 är främst de som inte äter fisk överhuvudtaget, t ex vegetarianer och veganer. Förvisso finns det vegetabiliskt omega-3, men det tas inte upp av kroppen på ett lika bra sätt som det animaliska. Därför är det viktigt att optimera intaget av omega-3 om du inte äter fisk överhuvudtaget.

Olika typer av omega-3 – DHA, EPA och ALA

DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra) är de vanligaste formerna av omega-3 och är de som finns i animaliska livsmedel, som t ex fisk. Vegetabiliskt omega-3 brukar vara i form av ALA (alfalinolensyra). Men varför är detta bra att tänka på? Jo, som sagt är animaliskt omega-3 svårare att ta upp, eftersom det behöver omvandlas till EPA och DHA i kroppen. Exakt hur svårt det är vet vi inte, men det tas inte upp i samma utsträckning.

Vad säger Livsmedelsverket?

Livsmedelsverkets syn på kosttillskott med omega-3 är att de inte behövs. De som äter fisk anses få i sig tillräckliga mängder, och de som inte äter fisk kan istället ha mer rapsolja och rapsprodukter i kosten och på så sätt få i sig omega-3. Det är alltså upp till dig själv om du tycker att det behövs ett kosttillskott som ett komplement till det du äter och dricker.

5 livsmedel vi borde äta mer av

5 livsmedel vi borde äta mer av

En stor del av en hälsosammare livsstil är att byta ut saker vi äter mot hälsosammare alternativ. Men vad finns det för underskattade livsmedel som det äts för lite av?

Avokado

Avokado är en frukt som är full av nyttiga fetter, och dessutom tycker många att den smakar gott. Den kan vara en del av många maträtter och det höga fett- och fiberinnehållet gör den mättande. Uttryck som ”superlivsmedel” är uttjatade, men avokado är en av de saker som är så nära som vi kan komma.

Broccoli

I filmer och tv-serier (och ibland verkligheten med) är det ofta broccolin som lämnas kvar på tallriken. Och det är synd, för broccoli är ett mycket nyttigt livsmedel. Det är fullpackat med vitaminer och mineraler, t ex C-vitamin och järn. Dessutom är det mycket rikt på fibrer.

Bönor och baljväxter

De flesta bönor och baljväxter har ett högt innehåll av såväl protein som fibrer. Och de passar dessutom utmärkt som sidorätt eller delar av sallader och andra typer av blandningar. Ett annat sätt att få i sig mer bönor och baljväxter är att byta ut snabba kolhydrater från t ex pasta och ris mot dem.

Bär, t ex blåbär och lingon

Bär är rika på allt från C-vitaminer och antioxidanter till fibrer och annat nyttigt. Dessutom har de ett mycket lågt kaloriinnehåll. Därför bör du äta blåbär, lingon, hallon och andra vanliga bär så ofta du kan. Varför inte göra om dina frukostvanor så att du får i dig några av dem varje dag?

Rotfrukter

När vi äter kolhydrater äter vi ofta pasta och ris. Men att byta ut det mot naturligare kolhydrater, t ex från potatis, kan göra gott för hälsan. Potatis och morötter är inte allt. Tänk på att det finns en hel del mer okända rotfrukter som är riktigt nyttiga.

Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Det pratas mycket om energi och näring, t ex i form av energitäta och näringstäta livsmedel. Men det är faktiskt två helt olika begrepp och därför kan det vara bra att veta om skillnaden.

Vad är näring?

Näring är de ämnen som kroppen behöver för att må bra. Vissa kan tillverkas i kroppen medan andra (essentiella/livsviktiga ämnen) regelbundet behöver komma från det vi äter och dricker. Några exempel på näringsämnen är fett, kolhydrater, mineraler, proteiner och vitaminer.

Olika ämnen har olika uppgifter i kroppen. Därför behöver vi variera vår kost och få i oss tillräckliga mängder av allihop. Nyckeln är att ha en hälsosam livsstil där vi äter många olika saker varje vecka.

Vad är energi?

Energi är något helt annat än näring. Den uttrycks i kalorier och är kort och gott det som behövs för att hålla igång kroppen och hjärnans aktivitet. Energi kan t ex lagras i musklerna och levern, ofta i form av en kolhydrat som kallas för glykogen.

Det du äter och dricker tillför energi medan din aktivitet förbränner den. Om du regelbundet tillför mer än du gör av med riskerar du att gå upp i vikt. Det rekommenderade energiintaget i kalorier varierar mellan olika människor, åldersgrupper och livsstilar. Därför kan det vara bra att se hur ditt ser ut (du hittar information om det på Livsmedelsverket) och anpassa din kost efter det. Då blir det lättare att ha en optimal vikt och en hälsosam livsstil.

Energitäthet och näringstäthet

Nu vet du mer om skillnaden mellan energi och näring. Men vad innebär det när det pratas om energitäthet och näringstäthet? Jo, då tittas det inte på mängden energi eller näring. Då handlar det istället om hur hög koncentrationen är i procent.

Det kan vara ett bra sätt att hitta de livsmedel som är laddade med de egenskaper du behöver. Näringstät kost kan t ex hjälpa dig gå ned i vikt och få i dig mer nyttigheter, medan energität kost kan vara bra när du tränar hårt och behöver prestera. Dessutom finns det livsmedel och ämnen som är både näringstäta och energitäta, t ex vissa fetter, proteiner och kolhydrater.

Vad är aminosyror och vad gör de i kroppen?

Vad är aminosyror och vad gör de i kroppen?

Vi vet alla att proteiner är viktiga för oss, och de består i sin tur av olika aminosyror. De är livsviktiga byggstenar för vår kropp – när vi får i oss rätt mängd av de många syrorna fungerar kroppen på bästa sätt. En del av oss kopplar aminosyror till träning och kosttillskott, men alla människor behöver få i sig tillräckligt med protein och de aminosyror som det består av.

Vilka aminosyror finns det?

Det finns 20 olika aminosyror. Nio av syrorna är essentiella: vi behöver få i oss dem från vår kost eftersom kroppen själv inte kan producera tillräckliga mängder.

De nio essentiella aminosyrorna är:

  • Histidin
  • Isoleucin
  • Leucin
  • Lysin
  • Metionin
  • Fenylalanin
  • Tryptofan
  • Treonin
  • Valin

De 11 icke-essentiella aminosyrorna är:

  • Alanin
  • Arginin
  • Asparagin (inklusive asparaginsyra)
  • Cystein
  • Glutamin (inklusive glutaminsyra)
  • Glycin
  • Ornitin
  • Prolin
  • Serin
  • Taurin
  • Tyrosin

Det som kanske är allra mest intressant med de olika aminosyrorna är att de har olika uppgifter. Tryptofan och tyrosin kopplas samman med vår sinnesstämning, medan leucin och asparagin är kopplade till träning och muskeltillväxt. Eftersom olika aminosyror har specifika funktioner i kroppen finns det ett stort intresse för att lära sig mer om dem, och det är troligen mycket vi ännu inte vet om dem.

Hur mycket aminosyror behöver vi och vad gör de i kroppen?

Det finns inga riktlinjer gällande det dagliga intaget av olika aminosyror. Men Livsmedelsverket rekommenderar att minst 10-20 procent av kalorierna vi får i oss ska bestå av protein. Och andelen ska gärna öka i takt med att vi blir äldre.

Kosttillskott med aminosyror – behövs de?

Men hur är det med kosttillskott? Behöver vi tillföra extra aminosyror på det sättet? Nja, det finns inga officiella källor som menar att det behövs. Snarare är det något för de som tränar riktigt hårt och därför vill optimera intaget av de aminosyror som är kopplade till muskeltillväxt och fysisk prestation.

« Till start