Vad är aminosyror och vad gör de i kroppen?

Vad är aminosyror och vad gör de i kroppen?

Vi vet alla att proteiner är viktiga för oss, och de består i sin tur av olika aminosyror. De är livsviktiga byggstenar för vår kropp – när vi får i oss rätt mängd av de många syrorna fungerar kroppen på bästa sätt. En del av oss kopplar aminosyror till träning och kosttillskott, men alla människor behöver få i sig tillräckligt med protein och de aminosyror som det består av.

Vilka aminosyror finns det?

Det finns 20 olika aminosyror. Nio av syrorna är essentiella: vi behöver få i oss dem från vår kost eftersom kroppen själv inte kan producera tillräckliga mängder.

De nio essentiella aminosyrorna är:

  • Histidin
  • Isoleucin
  • Leucin
  • Lysin
  • Metionin
  • Fenylalanin
  • Tryptofan
  • Treonin
  • Valin

De 11 icke-essentiella aminosyrorna är:

  • Alanin
  • Arginin
  • Asparagin (inklusive asparaginsyra)
  • Cystein
  • Glutamin (inklusive glutaminsyra)
  • Glycin
  • Ornitin
  • Prolin
  • Serin
  • Taurin
  • Tyrosin

Det som kanske är allra mest intressant med de olika aminosyrorna är att de har olika uppgifter. Tryptofan och tyrosin kopplas samman med vår sinnesstämning, medan leucin och asparagin är kopplade till träning och muskeltillväxt. Eftersom olika aminosyror har specifika funktioner i kroppen finns det ett stort intresse för att lära sig mer om dem, och det är troligen mycket vi ännu inte vet om dem.

Hur mycket aminosyror behöver vi och vad gör de i kroppen?

Det finns inga riktlinjer gällande det dagliga intaget av olika aminosyror. Men Livsmedelsverket rekommenderar att minst 10-20 procent av kalorierna vi får i oss ska bestå av protein. Och andelen ska gärna öka i takt med att vi blir äldre.

Kosttillskott med aminosyror – behövs de?

Men hur är det med kosttillskott? Behöver vi tillföra extra aminosyror på det sättet? Nja, det finns inga officiella källor som menar att det behövs. Snarare är det något för de som tränar riktigt hårt och därför vill optimera intaget av de aminosyror som är kopplade till muskeltillväxt och fysisk prestation.

Visa inlägg
Vad innebär nyckelhålsmärkning och varför är det bra?

Vad innebär nyckelhålsmärkning och varför är det bra?

De flesta av oss kopplar samman nyckelhålsmärkta livsmedel med att må bättre, vilket också är syftet med märkningen. Men vad innebär det egentligen att något är nyckelhålsmärkt? Vad är det som gör livsmedlet hälsosammare?

Nyckelhålsmärket - ett svenskt initiativ

Nyckelhålsmärkning finns på alla möjliga produktförpackningar, från färskt och fryst till förpackat och oförpackat. Den brukar synas tydligt och vara lätt att hitta. Märkningen kom för 30 år sedan och är en svensk idé. Sedan en tid tillbaka finns den också i Danmark, Norge och Island. Tanken är att uppmuntra till en hälsosammare kost genom att göra det lättare att se vilka livsmedel som är bra. Det är helt enkelt något som ska underlätta för konsumenterna att kunna göra bättre val i butiken.

Varför är nyckelhålsmärkt bättre?

De flesta av oss vet att nyckelhålsmärkt är detsamma som ett hälsosamt val. Men varför? Jo, nyckelhålsmärkningen utgår från kriterier kring hälsosam kost som baseras på forskning. När märkningen utgår från etablerad vetenskap vet vi att livsmedlen verkligen är bevisat bättre alternativ.

Det handlar t ex om hälsosamma halter av:

  • Fett
  • Fibrer
  • Fullkorn
  • Salt
  • Socker

Olika livsmedelsgrupper har också olika kriterier för att bli nyckelhålsmärkta. Det innebär att de alternativ som får märkningen är bra val inom sin livsmedelskategori; de jämförs med likvärdiga saker i butiken (troligen de produkter många står och väljer emellan när de handlar).

Sedan finns även dessa regler som gäller för alla kategorier:

  • Inga sötningsmedel
  • Maximalt två procent industriella transfetter
  • Inga tillsatta växtsteroler (kolesterol från växtriket)

Eftersom märkningen utgår från pålitlig forskning kan den vara bra att basera sina val på. Idag finns det stora mängder information där ute, t ex på internet, och det är inte säkert att det du tagit del av är sant. Dels finns det marknadsföringsbudskap som ibland är svåra att se igenom, dels finns det ”fakta” som inte baseras på vetenskap. Men när du väljer nyckelhålsmärkt vet du att det är hälsosamt på riktigt.

Visa inlägg
Vilka vattenlösliga vitaminer finns det och hur får du i dig dem?

Vilka vattenlösliga vitaminer finns det och hur får du i dig dem?

Vilka vitaminer är vattenlösliga och vad skiljer dem från fettlösliga vitaminer? Hur ser vårt behov av vattenlösliga vitaminer ut och behöver vi kosttillskott för att nå det?

Vad är skillnaden på vattenlösliga och fettlösliga vitaminer?

Eftersom det räcker med att komma i kontakt med vatten tas vattenlösliga vitaminer lätt upp av kroppen för att sedan transporteras ut ur kroppen med urinen. Fettlösliga vitaminer behöver däremot nå våra tarmar för att tas upp och sedan transporteras till levern med blodet. Vattenlösliga vitaminer tas alltså upp lättare, men samtidigt lagras de inte heller lika bra som fettlösliga. Därför behöver vi hela tiden tillföra dem till kroppen genom det vi äter och dricker.

Nio vattenlösliga vitaminer

Det finns totalt nio vattenlösliga vitaminer, varav åtta är B-vitaminer:

  • Biotin (vitamin B7, vitamin H)
  • C-vitamin (askorbinsyra)
  • Folat (vitamin B9, folsyra)
  • Niacin (vitamin B3)
  • Pantotensyra (vitamin B5)
  • Riboflavin (vitamin B2)
  • Tiamin (vitamin B1)
  • Vitamin B6 (pyrodoxin)
  • Vitamin B12

Hur får du i dig vattenlösliga vitaminer?

Vilka livsmedel ska du äta för att få i dig ordentligt med vattenlösliga vitaminer? Jo, generellt räcker det med en hälsosam och varierad kost för att nå ett tillräckligt högt intag. Tänk på att äta mycket frukt och grönsaker och att variera måltiderna under veckan.

Behövs det kosttillskott?

Det finns en hel del olika kosttillskott som innehåller vattenlösliga vitaminer, ofta i form av så kallade multivitamin som innehåller flera av dem på en gång. Många är skräddarsydda för speciella grupper, t ex vegetarianer, gravida eller de som tränar hårt.

Men behövs dem? Nja, oftast inte. I alla fall om vi ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer kring kosttillskott. Orsaken är att vattenlösliga vitaminer finns i många av de saker vi äter och dricker till vardags. Vi får i oss tillräckliga mängder, förutsatt att vi inte har något hälsoproblem eller en mycket bristfällig kosthållning.

Det enda undantaget är folat (B9), eller folsyra som det heter i kosttillskottsform. Folat är nämligen viktigt för de som är gravida eller planerar att bli gravida, bl a för att undvika fosterskador. Därför rekommenderas de ett dagligt tillskott på 400 mikrogram folsyra redan innan graviditeten börjar, fram till den tolfte graviditetsveckan.

Veganer behöver ha extra koll på sitt intag av vitamin B12, eftersom den bara finns i mycket små mängder i vegetabiliska livsmedel. Den bästa möjligheten för dem att få i sig vitaminet är genom berikade livsmedel, som t ex växtbaserad mjölk och sojaprodukter. Ett kosttillskott med vitamin B12 kan vara ett alternativ för att höja B12-intaget.

Visa inlägg
Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Det pratas mycket om energi och näring, t ex i form av energitäta och näringstäta livsmedel. Men det är faktiskt två helt olika begrepp och därför kan det vara bra att veta om skillnaden.

Vad är näring?

Näring är de ämnen som kroppen behöver för att må bra. Vissa kan tillverkas i kroppen medan andra (essentiella/livsviktiga ämnen) regelbundet behöver komma från det vi äter och dricker. Några exempel på näringsämnen är fett, kolhydrater, mineraler, proteiner och vitaminer.

Olika ämnen har olika uppgifter i kroppen. Därför behöver vi variera vår kost och få i oss tillräckliga mängder av allihop. Nyckeln är att ha en hälsosam livsstil där vi äter många olika saker varje vecka.

Vad är energi?

Energi är något helt annat än näring. Den uttrycks i kalorier och är kort och gott det som behövs för att hålla igång kroppen och hjärnans aktivitet. Energi kan t ex lagras i musklerna och levern, ofta i form av en kolhydrat som kallas för glykogen.

Det du äter och dricker tillför energi medan din aktivitet förbränner den. Om du regelbundet tillför mer än du gör av med riskerar du att gå upp i vikt. Det rekommenderade energiintaget i kalorier varierar mellan olika människor, åldersgrupper och livsstilar. Därför kan det vara bra att se hur ditt ser ut (du hittar information om det på Livsmedelsverket) och anpassa din kost efter det. Då blir det lättare att ha en optimal vikt och en hälsosam livsstil.

Energitäthet och näringstäthet

Nu vet du mer om skillnaden mellan energi och näring. Men vad innebär det när det pratas om energitäthet och näringstäthet? Jo, då tittas det inte på mängden energi eller näring. Då handlar det istället om hur hög koncentrationen är i procent.

Det kan vara ett bra sätt att hitta de livsmedel som är laddade med de egenskaper du behöver. Näringstät kost kan t ex hjälpa dig gå ned i vikt och få i dig mer nyttigheter, medan energität kost kan vara bra när du tränar hårt och behöver prestera. Dessutom finns det livsmedel och ämnen som är både näringstäta och energitäta, t ex vissa fetter, proteiner och kolhydrater.

Visa inlägg
Behöver vi kosttillskott med omega-3?

Behöver vi kosttillskott med omega-3?

Omega-3 är en grupp fleromättade fettsyror som räknas som essentiella, för att må bra behöver vi få i oss tillräckliga mängder från det vi äter och dricker. Det är ett omdiskuterat näringsämne och en del menar att vi borde ta kosttillskott för att få i oss det vi behöver. Men hur får du i dig omega-3 och vilka grupper riskerar brist? Omega-3 gör en hel del viktiga saker i kroppen. Några av uppgifterna är att:

  • Bygga och reparera celler
  • Minska risken för blodproppar
  • Hjälpa njurarna att fungera på rätt sätt
  • Förbättra immunförsvaret
  • Bidra till en god utveckling hos barn och foster

Vilka livsmedel är rika på omega-3?

Vi börjar med att titta på vilka livsmedel du hittar omega-3 i. Många förknippar det med fisk, och det är helt rätt: omega-3 finns främst i fet fisk som lax, makrill och sill. Det finns även i alger, rapsolja, rapsprodukter och valnötter.

Vem riskerar brist på omega-3?

De grupper som riskerar brist på omega-3 är främst de som inte äter fisk överhuvudtaget, t ex vegetarianer och veganer. Förvisso finns det vegetabiliskt omega-3, men det tas inte upp av kroppen på ett lika bra sätt som det animaliska. Därför är det viktigt att optimera intaget av omega-3 om du inte äter fisk överhuvudtaget.

Olika typer av omega-3 – DHA, EPA och ALA

DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra) är de vanligaste formerna av omega-3 och är de som finns i animaliska livsmedel, som t ex fisk. Vegetabiliskt omega-3 brukar vara i form av ALA (alfalinolensyra). Men varför är detta bra att tänka på? Jo, som sagt är animaliskt omega-3 svårare att ta upp, eftersom det behöver omvandlas till EPA och DHA i kroppen. Exakt hur svårt det är vet vi inte, men det tas inte upp i samma utsträckning.

Vad säger Livsmedelsverket?

Livsmedelsverkets syn på kosttillskott med omega-3 är att de inte behövs. De som äter fisk anses få i sig tillräckliga mängder, och de som inte äter fisk kan istället ha mer rapsolja och rapsprodukter i kosten och på så sätt få i sig omega-3. Det är alltså upp till dig själv om du tycker att det behövs ett kosttillskott som ett komplement till det du äter och dricker.

Visa inlägg
5 livsmedel vi borde äta mer av

5 livsmedel vi borde äta mer av

En stor del av en hälsosammare livsstil är att byta ut saker vi äter mot hälsosammare alternativ. Men vad finns det för underskattade livsmedel som det äts för lite av?

Avokado

Avokado är en frukt som är full av nyttiga fetter, och dessutom tycker många att den smakar gott. Den kan vara en del av många maträtter och det höga fett- och fiberinnehållet gör den mättande. Uttryck som ”superlivsmedel” är uttjatade, men avokado är en av de saker som är så nära som vi kan komma.

Broccoli

I filmer och tv-serier (och ibland verkligheten med) är det ofta broccolin som lämnas kvar på tallriken. Och det är synd, för broccoli är ett mycket nyttigt livsmedel. Det är fullpackat med vitaminer och mineraler, t ex C-vitamin och järn. Dessutom är det mycket rikt på fibrer.

Bönor och baljväxter

De flesta bönor och baljväxter har ett högt innehåll av såväl protein som fibrer. Och de passar dessutom utmärkt som sidorätt eller delar av sallader och andra typer av blandningar. Ett annat sätt att få i sig mer bönor och baljväxter är att byta ut snabba kolhydrater från t ex pasta och ris mot dem.

Bär, t ex blåbär och lingon

Bär är rika på allt från C-vitaminer och antioxidanter till fibrer och annat nyttigt. Dessutom har de ett mycket lågt kaloriinnehåll. Därför bör du äta blåbär, lingon, hallon och andra vanliga bär så ofta du kan. Varför inte göra om dina frukostvanor så att du får i dig några av dem varje dag?

Rotfrukter

När vi äter kolhydrater äter vi ofta pasta och ris. Men att byta ut det mot naturligare kolhydrater, t ex från potatis, kan göra gott för hälsan. Potatis och morötter är inte allt. Tänk på att det finns en hel del mer okända rotfrukter som är riktigt nyttiga.

Visa inlägg
Rödbetor med pinjenötter

Rödbetor med pinjenötter

Nu är det jul och i många hem står nog julmaten på borden. Vårt traditionella svenska julbord är nog inte det första man tänker på när man tänker på hälsosam mat.

Varför inte införa några nya roliga och lite mer hälsosamma rätter på julbordet? Här på bilden har vi gjort ett härligt fat med rödbetor och rostade pinjenötter, gratinerade med lite brie-ost. Juligt och gott utan charkuteriprodukter.

Oavsett vad du väljer att äta önskar vi dig en riktigt god jul och ett gott nytt år!

Visa inlägg
Hur många kalorier bränner olika typer av träning?

Hur många kalorier bränner olika typer av träning?

Träning är ett av de bästa sätten att hålla vikten och, inte minst, att må bra i allmänhet. Men vilken träningsform ska du välja om du vill bränna så många kalorier (kcal) som möjligt på kort tid? Här tittar vi på ungefär hur mycket du kan förbränna på en timme med några vanliga aktiviteter.

Promenad (6 km/h)

Raska promenader är ett av våra vanligaste sätt att röra på sig. På en timme bränner du ungefär 350 kcal, förutsatt att du håller en takt på ca 6 km/h eller 10 minuter per km. Men även en långsam promenad gör att du bränner ungefär 200 kcal i timmen. Det kan låta som en liten skillnad, men tänk på att det är regelbundenheten som gör att du går ned i vikt över tid.

Löpning (10 km/h)

En timme löpning i medelhastighet bränner ungefär 800 kcal. Här är skillnaderna inte så stora som när du ändrar hastighet på dina promenader; även en ganska långsam joggingrunda kan bränna ca 600 kcal i timmen. Oavsett takt är löpning ett av de allra bästa sätten att göra av med oönskade kalorier.

Cykling

Förbränningen vid cykling ligger någonstans mellan promenader och löpning, och uppskattningen förändras ganska rejält beroende på hur hårt du väljer att belasta dig. Riktigt tuff cykling ligger runt 700 kcal i timmen, medan mer avslappnade former innebär ca 400 kcal.

Simning

Simning är ett av de skonsammaste sätten att motionera, vilket kan vara bra för dig som rehabtränar eller på annat sätt får besvär av löpning. Och skonsamt behöver inte betyda låg förbränning - en timme bröstsim bränner ungefär 700 kcal.

Bollsporter

Bollsporter kan vara ett bra sätt att göra träningen till en mer engagerande aktivitet, men eftersom belastningen och intensiteten varierar kraftigt kan det svårt att veta exakt hur nyttiga de är. Racketsporter som tennis och badminton ligger mellan 300 och 500 kcal per timme, beroende på intensiteten. Fotboll beräknas ligga så högt som 700 kcal, men då gäller det att ta i i löpningarna.

Ett generellt tips är att hitta en eller flera träningsformer som du verkligen trivs med, så att du inte tröttnar och slutar. Oftast är långsiktighet nyckeln till att bränna kalorier och hålla en hälsosam vikt.

Visa inlägg
Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Idag känns det som att det finns kosttillskott med nästan allt där ute, men vilka behöver du egentligen? Jo, om du tittar på t ex Livsmedelsverket finns det några som behövs, medan andra främst är ett komplement som försäkrar dig om ett fullgott intag. Det bästa sättet att göra bra val är att lära sig om näring från pålitliga källor och sedan ta välgrundade köpbeslut baserat på informationen.

Men vilka behöver egentligen äta kosttillskott då? Här tittar vi på några grupper som behöver tillskott av vitaminer och mineraler, och även några som kan vara i riskzonen.

Kosttillskott som vissa grupper behöver:

  • D-vitamin (barn upp till två års ålder samt riskgrupper som t ex veganer, mörkhyade och de som vistas mycket lite i solen)
  • Folat/folsyra (de som är gravida eller planerar att bli gravida)
  • Vitamin B12 (veganer)

Veganer och menstruerande kvinnor kan också ligga i riskzonen för järnbrist. Dessutom finns det en del sjukdomar, t ex mag- och tarmsjukdomar, som påverkar kroppens möjligheter att ta upp näringsämnen. I undantagsfall kan en mycket ensidig och/eller bristfällig kosthållning leda till brist på C-vitamin eller olika B-vitaminer.

Komplettering snarare än behov

Men de flesta tar inte kosttillskott eftersom de behövs. Snarare är det ett sätt att komplettera din kost så att du är säker på att du får i dig tillräckligt stora mängder av viktiga näringsämnen. Och det är ett bra sätt att tänka, för kosttillskotten ska aldrig användas som en ersättning för en bristfällig kosthållning.

I Sverige och andra länder med välstånd har vi goda möjligheter att få i oss det vi behöver från livsmedelsbutiken – de allra flesta får i sig tillräckligt mycket vitaminer och mineraler. Däremot kan vår stressiga livsstil ibland komma i vägen för att äta bra mat.

Att välja kosttillskott

Som sagt svämmar marknaden över av olika kosttillskott. På nätet kan du hitta alla möjliga tillskott, och vissa lovar mirakeleffekter som är långt ifrån vetenskapligt bevisade. Därför bör du bara köpa näringstillskott från etablerade aktörer där allt står rätt till.

Var t ex noga med att läsa recensioner och titta efter oberoende kvalitetsmärkningar. Om något känns misstänkt finns risken att det är det – och trots allt är ju syftet med ett kosttillskott att må så bra som möjligt.

Visa inlägg
Löpning för nybörjare

Löpning för nybörjare

Löpning är ett mycket bra sätt att både bränna kalorier, få bättre flås och bli piggare i vardagen – men hur börjar du egentligen på ett hållbart sätt? Trots de goda effekterna kan löpning vara något som orsakar skador och småkrämpor, speciellt hos nybörjare med ovana kroppar. Lyckligtvis går detta att motverka genom några enkla tips.

Trappa upp långsamt

Allra viktigast är att ha tålamod och skynda långsamt. Många skador uppkommer nämligen när du ökar träningsmängden för fort. Tänk på att några kilometer mer i veckan kan vara ganska många procent i början. Det är mycket bättre att trappa upp långsamt och hålla sig fräsch än att bli tvungen att avstå pass p g a belastningsskador.

Bra skor!

Bekväma och skonsamma skor är en av de allra viktigaste sakerna för att löpningen ska fungera. Eftersom allas fötter är olika är även de bästa löparskorna något som skiljer sig åt. Det kan vara bra att läsa guider för att se vad som passar dig bäst, men inget kan så klart ersätta att prova skor på plats.

Kolla tekniken

Vissa ställen där du kan köpa skor erbjuder en kontroll där du får löpa och sedan blir utvärderad. Detta kan vara ett bra sätt att se att du löper på ett sätt som håller över tid. Generellt består en bra löpteknik bl a av att vara avslappnad i kroppen samtidigt som du ser till att hålla dig ordentligt upprätt.

Planering

Men hur gör du för att se till att löpningen blir av då? Jo, där kommer planering in. Dels är det bra att ha ett schema så att du i förväg vet när du ska ut och springa, dels är det bra att springa med någon annan eftersom du får uppgjorda pass som inte lika lätta att hoppa över.

Alternera med annan träning

Löpning kan vara slitsamt på kroppen, och därför kan det löna sig att blanda den med styrketräning eller annan typ av konditionsträning. Det sliter mindre, men det kan även vara ett sätt att förbättra saker i kroppen som gör att du springer bättre.

Visa inlägg