Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Det pratas mycket om energi och näring, t ex i form av energitäta och näringstäta livsmedel. Men det är faktiskt två helt olika begrepp och därför kan det vara bra att veta om skillnaden.

Vad är näring?

Näring är de ämnen som kroppen behöver för att må bra. Vissa kan tillverkas i kroppen medan andra (essentiella/livsviktiga ämnen) regelbundet behöver komma från det vi äter och dricker. Några exempel på näringsämnen är fett, kolhydrater, mineraler, proteiner och vitaminer.

Olika ämnen har olika uppgifter i kroppen. Därför behöver vi variera vår kost och få i oss tillräckliga mängder av allihop. Nyckeln är att ha en hälsosam livsstil där vi äter många olika saker varje vecka.

Vad är energi?

Energi är något helt annat än näring. Den uttrycks i kalorier och är kort och gott det som behövs för att hålla igång kroppen och hjärnans aktivitet. Energi kan t ex lagras i musklerna och levern, ofta i form av en kolhydrat som kallas för glykogen.

Det du äter och dricker tillför energi medan din aktivitet förbränner den. Om du regelbundet tillför mer än du gör av med riskerar du att gå upp i vikt. Det rekommenderade energiintaget i kalorier varierar mellan olika människor, åldersgrupper och livsstilar. Därför kan det vara bra att se hur ditt ser ut (du hittar information om det på Livsmedelsverket) och anpassa din kost efter det. Då blir det lättare att ha en optimal vikt och en hälsosam livsstil.

Energitäthet och näringstäthet

Nu vet du mer om skillnaden mellan energi och näring. Men vad innebär det när det pratas om energitäthet och näringstäthet? Jo, då tittas det inte på mängden energi eller näring. Då handlar det istället om hur hög koncentrationen är i procent.

Det kan vara ett bra sätt att hitta de livsmedel som är laddade med de egenskaper du behöver. Näringstät kost kan t ex hjälpa dig gå ned i vikt och få i dig mer nyttigheter, medan energität kost kan vara bra när du tränar hårt och behöver prestera. Dessutom finns det livsmedel och ämnen som är både näringstäta och energitäta, t ex vissa fetter, proteiner och kolhydrater.

Hur kan du öka din ämnesomsättning?

Hur kan du öka din ämnesomsättning?

En välfungerande ämnesomsättning (metabolism) gör att din kropp blir bra på att förbränna det du ätit och göra om det till energi. Ju bättre den fungerar, desto större förutsättningar får du att hålla vikten och rent allmänt må bra.

När du äter och dricker blir det del av en avancerad kemisk omvandling där det slås ihop med syre för att till slut blir till energi som används i kroppen. Men det många inte vet är att stora delar av de kalorier som försvinner från vårt intag gör det utan att vi rör på oss. Många processer i kroppen, t ex att hålla värmen, kräver nämligen energi från kosten för att fortsätta fungera.

Metabolism och viktuppgång

Ämnesomsättningen skiljer sig åt mellan olika människor. Den kan fungera olika bra, men det är ovanligt att en bristfällig metabolism i sig är orsaken till att någon går upp i vikt. Då handlar det oftast snarare om livsstilsfaktorer, även om det finns sjukdomar som kan göra ämnesomsättningen långsammare.

Ämnesomsättning vid viloläge och träning

Kroppen gör som sagt av med en del energi i viloläge. Denna mängd kan påverkas genom träning. Dels gör fysisk aktivitet av med energi, dels har de med en större andel muskler en större åtgång under vila.

Viktigt att tänka på är att ämnesomsättningen faktiskt kan påverkas negativt av dieter, speciellt sådana där du äter väldigt lite. Då kan effekten på vikten bli det motsatta eftersom kroppen går in i svältläge och tar upp all energi du får i dig.

Men för att svara på den allra mest centrala frågan: ja, kroppens ämnesomsättning ökar om du tränar. Orsaken är att energibehovet ökar, och därför triggas metabolismen att förbränna mer. Så du kan lugnt inkludera en ökad ämnesomsättning bland de många positiva effekterna av din träning.

Även sömn, måltidsplanering med flera små måltider, stress och vattenintag kan påverka metabolismen. Rent allmänt kan man säga att goda vanor knuffar ämnesomsättningen och din vikt i rätt riktning.

Behöver de som tränar äta mer vitaminer och mineraler?

Behöver de som tränar äta mer vitaminer och mineraler?

Träning är ett av de allra bästa sätten att få en bättre hälsa, men när du motionerar hårt förbränner du också en hel del energi. Du behöver oftast kompensera med kolhydrater och proteiner. Många undrar dock om de även behöver öka intaget av vitaminer och mineraler till följd av träning.

Det är inte fastställt att de som tränar hårt alltid behöver större mängder näringsämnen, men däremot är det viktigt att ha ett tillräckligt intag, speciellt av vitaminer och mineraler som behövs lite extra när kroppen jobbar hårt. Risken är annars att prestationen och lustfylldheten uteblir. Men vilka näringsämnen är extra viktiga att tänka på?

Återhämtning

En del vitaminer och mineraler är kopplade till kroppens återhämtning. Därför kan det vara bra att hålla koll på intaget av dem, speciellt om du tränar hårt och vill prestera på varje pass. Magnesium är ett exempel; denna viktiga mineral är kopplad till kroppens återhämtning, men den bidrar även till välfungerande energiomsättning, muskler och nervsystem. Koppar, selen och mangan är tre andra mineraler som är kopplade till återhämtningen.

Immunförsvaret

Träning kan också slita en del på immunförsvaret; i längden har det positiv påverkan, men på kort sikt och efter träningspassen kan det vara något nedsatt. Av den orsaken kan det vara bra att hålla koll på sitt intag av C-vitamin och järn.

D-vitamin och träning då?

Intaget av D-vitamin kan också vara värt att titta på. Förvisso är vitamin D inte något som är specifikt kopplat till träning, men däremot ligger många i Sverige i riskzonen för att drabbas. Vitaminet kommer nämligen från solens strålar, och det kan vara svårt att hålla uppe nivåerna under våra långa, mörka vintrar.

Kosttillskott och träning

Om du funderar mycket kring träning och näringsämnen kan ett #kosttillskott vara ett sätt att försäkra sig om ett tillräckligt stort intag. Faktum är att det finns flera tillskott som är anpassade för de som tränar hårt. Tänk bara på ett kosttillskott är ett komplement till en varierad och hälsosam kost – det ersätter inte ett bristfälligt intag av näring.

Vad finns det för olika B-vitaminer?

Vad finns det för olika B-vitaminer?

När vi pratar om näring pratar vi ofta om B-vitaminer och risken att drabbas av B-vitaminbrist. Men vad finns det egentligen för olika B-vitaminer och vilka är det viktigast att hålla koll på? Behöver du ett ta ett kosttillskott med något eller några av dem?

Vi börjar från början med att titta på vilka B-vitaminer som finns. Det finns åtta olika B-vitaminer:

  • Tiamin (B1)
  • Riboflavin (B2)
  • Niacin (B3)
  • Pantotensyra (B5)
  • Pyridoxin (B6)
  • Biotin (B7)
  • Folat/folsyra (B9)
  • Kobalamin (B12)

Alla åtta är vattenlösliga vitaminer, vilket innebär att de lätt tas upp av kroppen, men också att de inte kan lagras under en längre tid. Ett eventuellt överskott lämnar kroppen genom urinen.

Vad gör B-vitaminer?

B-vitaminer gör många olika saker i kroppen. Framför allt handlar det om att muskler och nerver ska fungera optimalt, samt kroppens ämnesomsättning och energiproduktion. Vissa typer av vitamin B är utformade för vissa uppgifter, t ex används B5 för att omsätta energi medan B9 spelar en central roll i vår celldelning.

Du hittar höga nivåer av olika B-vitamin i livsmedel som fisk, skaldjur, potatis, broccoli, bönor och köttprodukter. Eftersom B-vitaminer finns i många olika livsmedel är det inte så vanligt att vi i Sverige får brist, förutsatt att vi varierar vår kost. Först och främst handlar det om att gravida behöver mer folsyra, och att vissa riskgrupper kan få i sig för lite vitamin B12.

Folsyra – ett viktigt B-vitamin för gravida

De som är gravida eller planerar att bli gravida rekommenderas ett extra tillskott av folsyra. Orsaken är att låga nivåer kan leda till fosterskador och bristande utveckling. Därför bör denna grupp ta ett dagligt kosttillskott som innehåller 400 mikrogram folsyra.

B12-brist

Förutom folsyra är B12-brist är den typ av B-vitaminbrist som är mest förekommande. Eftersom B12 och andra B-vitaminer främst finns i produkter från djurriket kan veganer med en strikt vegetabilisk kost riskera att få brist. Av denna orsak finns det specialutformade kosttillskott för veganer och vegetarianer som kompletterar med viktiga vitaminer och mineraler.

Andra i riskzon för att få i sig för lite B-vitamin

Om du inte tillhör en riskgrupp har du en ganska liten risk att drabbas av B-vitaminbrist. Generellt kan man säga att det finns två andra grupper: dels de som lider av en sjukdom (t ex glutenintolerans eller någon mag- och tarmsjukdom) som hämmar upptaget av näringsämnen i tarmen, dels de som har en ytterst ensidig eller ohälsosam kosthållning. Nivåerna hos dessa grupper går oftast att höja genom kosttillskott och/eller livsstilsförändringar.

Vilka vattenlösliga vitaminer finns det och hur får du i dig dem?

Vilka vattenlösliga vitaminer finns det och hur får du i dig dem?

Vilka vitaminer är vattenlösliga och vad skiljer dem från fettlösliga vitaminer? Hur ser vårt behov av vattenlösliga vitaminer ut och behöver vi kosttillskott för att nå det?

Vad är skillnaden på vattenlösliga och fettlösliga vitaminer?

Eftersom det räcker med att komma i kontakt med vatten tas vattenlösliga vitaminer lätt upp av kroppen för att sedan transporteras ut ur kroppen med urinen. Fettlösliga vitaminer behöver däremot nå våra tarmar för att tas upp och sedan transporteras till levern med blodet. Vattenlösliga vitaminer tas alltså upp lättare, men samtidigt lagras de inte heller lika bra som fettlösliga. Därför behöver vi hela tiden tillföra dem till kroppen genom det vi äter och dricker.

Nio vattenlösliga vitaminer

Det finns totalt nio vattenlösliga vitaminer, varav åtta är B-vitaminer:

  • Biotin (vitamin B7, vitamin H)
  • C-vitamin (askorbinsyra)
  • Folat (vitamin B9, folsyra)
  • Niacin (vitamin B3)
  • Pantotensyra (vitamin B5)
  • Riboflavin (vitamin B2)
  • Tiamin (vitamin B1)
  • Vitamin B6 (pyrodoxin)
  • Vitamin B12

Hur får du i dig vattenlösliga vitaminer?

Vilka livsmedel ska du äta för att få i dig ordentligt med vattenlösliga vitaminer? Jo, generellt räcker det med en hälsosam och varierad kost för att nå ett tillräckligt högt intag. Tänk på att äta mycket frukt och grönsaker och att variera måltiderna under veckan.

Behövs det kosttillskott?

Det finns en hel del olika kosttillskott som innehåller vattenlösliga vitaminer, ofta i form av så kallade multivitamin som innehåller flera av dem på en gång. Många är skräddarsydda för speciella grupper, t ex vegetarianer, gravida eller de som tränar hårt.

Men behövs dem? Nja, oftast inte. I alla fall om vi ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer kring kosttillskott. Orsaken är att vattenlösliga vitaminer finns i många av de saker vi äter och dricker till vardags. Vi får i oss tillräckliga mängder, förutsatt att vi inte har något hälsoproblem eller en mycket bristfällig kosthållning.

Det enda undantaget är folat (B9), eller folsyra som det heter i kosttillskottsform. Folat är nämligen viktigt för de som är gravida eller planerar att bli gravida, bl a för att undvika fosterskador. Därför rekommenderas de ett dagligt tillskott på 400 mikrogram folsyra redan innan graviditeten börjar, fram till den tolfte graviditetsveckan.

Veganer behöver ha extra koll på sitt intag av vitamin B12, eftersom den bara finns i mycket små mängder i vegetabiliska livsmedel. Den bästa möjligheten för dem att få i sig vitaminet är genom berikade livsmedel, som t ex växtbaserad mjölk och sojaprodukter. Ett kosttillskott med vitamin B12 kan vara ett alternativ för att höja B12-intaget.

Behöver vi kosttillskott med omega-3?

Behöver vi kosttillskott med omega-3?

Omega-3 är en grupp fleromättade fettsyror som räknas som essentiella, för att må bra behöver vi få i oss tillräckliga mängder från det vi äter och dricker. Det är ett omdiskuterat näringsämne och en del menar att vi borde ta kosttillskott för att få i oss det vi behöver. Men hur får du i dig omega-3 och vilka grupper riskerar brist? Omega-3 gör en hel del viktiga saker i kroppen. Några av uppgifterna är att:

  • Bygga och reparera celler
  • Minska risken för blodproppar
  • Hjälpa njurarna att fungera på rätt sätt
  • Förbättra immunförsvaret
  • Bidra till en god utveckling hos barn och foster

Vilka livsmedel är rika på omega-3?

Vi börjar med att titta på vilka livsmedel du hittar omega-3 i. Många förknippar det med fisk, och det är helt rätt: omega-3 finns främst i fet fisk som lax, makrill och sill. Det finns även i alger, rapsolja, rapsprodukter och valnötter.

Vem riskerar brist på omega-3?

De grupper som riskerar brist på omega-3 är främst de som inte äter fisk överhuvudtaget, t ex vegetarianer och veganer. Förvisso finns det vegetabiliskt omega-3, men det tas inte upp av kroppen på ett lika bra sätt som det animaliska. Därför är det viktigt att optimera intaget av omega-3 om du inte äter fisk överhuvudtaget.

Olika typer av omega-3 – DHA, EPA och ALA

DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra) är de vanligaste formerna av omega-3 och är de som finns i animaliska livsmedel, som t ex fisk. Vegetabiliskt omega-3 brukar vara i form av ALA (alfalinolensyra). Men varför är detta bra att tänka på? Jo, som sagt är animaliskt omega-3 svårare att ta upp, eftersom det behöver omvandlas till EPA och DHA i kroppen. Exakt hur svårt det är vet vi inte, men det tas inte upp i samma utsträckning.

Vad säger Livsmedelsverket?

Livsmedelsverkets syn på kosttillskott med omega-3 är att de inte behövs. De som äter fisk anses få i sig tillräckliga mängder, och de som inte äter fisk kan istället ha mer rapsolja och rapsprodukter i kosten och på så sätt få i sig omega-3. Det är alltså upp till dig själv om du tycker att det behövs ett kosttillskott som ett komplement till det du äter och dricker.

Vad är aminosyror och vad gör de i kroppen?

Vad är aminosyror och vad gör de i kroppen?

Vi vet alla att proteiner är viktiga för oss, och de består i sin tur av olika aminosyror. De är livsviktiga byggstenar för vår kropp – när vi får i oss rätt mängd av de många syrorna fungerar kroppen på bästa sätt. En del av oss kopplar aminosyror till träning och kosttillskott, men alla människor behöver få i sig tillräckligt med protein och de aminosyror som det består av.

Vilka aminosyror finns det?

Det finns 20 olika aminosyror. Nio av syrorna är essentiella: vi behöver få i oss dem från vår kost eftersom kroppen själv inte kan producera tillräckliga mängder.

De nio essentiella aminosyrorna är:

  • Histidin
  • Isoleucin
  • Leucin
  • Lysin
  • Metionin
  • Fenylalanin
  • Tryptofan
  • Treonin
  • Valin

De 11 icke-essentiella aminosyrorna är:

  • Alanin
  • Arginin
  • Asparagin (inklusive asparaginsyra)
  • Cystein
  • Glutamin (inklusive glutaminsyra)
  • Glycin
  • Ornitin
  • Prolin
  • Serin
  • Taurin
  • Tyrosin

Det som kanske är allra mest intressant med de olika aminosyrorna är att de har olika uppgifter. Tryptofan och tyrosin kopplas samman med vår sinnesstämning, medan leucin och asparagin är kopplade till träning och muskeltillväxt. Eftersom olika aminosyror har specifika funktioner i kroppen finns det ett stort intresse för att lära sig mer om dem, och det är troligen mycket vi ännu inte vet om dem.

Hur mycket aminosyror behöver vi och vad gör de i kroppen?

Det finns inga riktlinjer gällande det dagliga intaget av olika aminosyror. Men Livsmedelsverket rekommenderar att minst 10-20 procent av kalorierna vi får i oss ska bestå av protein. Och andelen ska gärna öka i takt med att vi blir äldre.

Kosttillskott med aminosyror – behövs de?

Men hur är det med kosttillskott? Behöver vi tillföra extra aminosyror på det sättet? Nja, det finns inga officiella källor som menar att det behövs. Snarare är det något för de som tränar riktigt hårt och därför vill optimera intaget av de aminosyror som är kopplade till muskeltillväxt och fysisk prestation.

5 kostråd för viktkontroll

5 kostråd för viktkontroll

Många kämpar med att hålla vikten, och det finns många utmaningar – det bästa sättet är att tänka långsiktigt och göra bestående ändringar i sin kost. Här kommer 5 kostråd för viktkontroll över längre tid.

1. Byt ut sötsaker och snabba kolhydrater mot hälsosammare alternativ

Många sötsaker och snabba #kolhydrater går att byta ut mot hälsosammare alternativ, som dessutom ofta är minst lika goda. Varför inte byta ut godis och glass mot söta frukter eller bär? Tänk på att pasta, ris och andra snabba kolhydrater kan bytas ut mot t ex blomkålsris, bönpasta och andra varianter som är bättre för kroppen.

2. Följ tallriksmodellen

Tallriksmodellen är ett bra sätt att få till ett hälsosamt ätande på ett regelbundet sätt. Den består oftast av en grönsaksdel, en kolhydratsdel och en proteindel, men det finns många olika varianter med olika syften. Oavsett vilken du väljer kan det vara ett bra sätt att knuffa din #kost i en riktning som gör att du går ned i vikt.

3. Portionsstorlekar

Det är alltid frestande att ta lite mer mat efter att tallriken blivit tom, men om du gör det regelbundet blir det många extra #kalorier i längden. Om du håller dig till den bestämda portionsstorleken blir det mycket lättare att hålla kontroll över ditt intag, och därmed också din vikt. Visst kan det vara OK att trilla dit någon gång, men det viktigaste är att en extra portion inte blir en vana.

4. Undvik flytande kalorier

Många ramlar dit på flytande kalorier från t ex läsk, energidryck, mjölk, soppor och juicer. Det är lätt att tro att dessa drycker inte spelar någon roll, men ofta är det faktiskt motsatsen. Dessutom slinker kalorierna ned utan att du känner någon mättnadskänsla, vilket leder till att du ändå äter lika mycket mat vid sidan av det flytande intaget.

5. Inga dieter – få till en långsiktigt hållbar kost istället

De positiva effekterna på vikten och hälsan kommer ofta när du gör saker över en längre tid. Därför bör du få till en kost som håller i vardagen över en längre tid. Tillfälliga dieter kan leda till en rejäl #viktnedgång på kort tid, men det är lätt att trilla in i gamla vanor igen och då är det lätt att effekterna försvinner.

Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Idag känns det som att det finns kosttillskott med nästan allt där ute, men vilka behöver du egentligen? Jo, om du tittar på t ex Livsmedelsverket finns det några som behövs, medan andra främst är ett komplement som försäkrar dig om ett fullgott intag. Det bästa sättet att göra bra val är att lära sig om näring från pålitliga källor och sedan ta välgrundade köpbeslut baserat på informationen.

Men vilka behöver egentligen äta kosttillskott då? Här tittar vi på några grupper som behöver tillskott av vitaminer och mineraler, och även några som kan vara i riskzonen.

Kosttillskott som vissa grupper behöver:

  • D-vitamin (barn upp till två års ålder samt riskgrupper som t ex veganer, mörkhyade och de som vistas mycket lite i solen)
  • Folat/folsyra (de som är gravida eller planerar att bli gravida)
  • Vitamin B12 (veganer)

Veganer och menstruerande kvinnor kan också ligga i riskzonen för järnbrist. Dessutom finns det en del sjukdomar, t ex mag- och tarmsjukdomar, som påverkar kroppens möjligheter att ta upp näringsämnen. I undantagsfall kan en mycket ensidig och/eller bristfällig kosthållning leda till brist på C-vitamin eller olika B-vitaminer.

Komplettering snarare än behov

Men de flesta tar inte kosttillskott eftersom de behövs. Snarare är det ett sätt att komplettera din kost så att du är säker på att du får i dig tillräckligt stora mängder av viktiga näringsämnen. Och det är ett bra sätt att tänka, för kosttillskotten ska aldrig användas som en ersättning för en bristfällig kosthållning.

I Sverige och andra länder med välstånd har vi goda möjligheter att få i oss det vi behöver från livsmedelsbutiken – de allra flesta får i sig tillräckligt mycket vitaminer och mineraler. Däremot kan vår stressiga livsstil ibland komma i vägen för att äta bra mat.

Att välja kosttillskott

Som sagt svämmar marknaden över av olika kosttillskott. På nätet kan du hitta alla möjliga tillskott, och vissa lovar mirakeleffekter som är långt ifrån vetenskapligt bevisade. Därför bör du bara köpa näringstillskott från etablerade aktörer där allt står rätt till.

Var t ex noga med att läsa recensioner och titta efter oberoende kvalitetsmärkningar. Om något känns misstänkt finns risken att det är det – och trots allt är ju syftet med ett kosttillskott att må så bra som möjligt.

Tallriksmodellen – en modell för en hälsosam kost

Tallriksmodellen – en modell för en hälsosam kost

Att följa tallriksmodellen är ett av de lättaste sätten att äta en bättre och mer varierad #kost. Men vad består tallriksmodellen av och vad finns det för olika varianter? Här tittar vi på de tre beståndsdelarna och vad som kan ingå.

Grönsaker och rotfrukter

En rejäl del av tallriken ska helst fyllas med livsmedel från denna kategori, då de ofta både är mättande och näringsrika. Vanligtvis är denna del ca 40 % av portionen i olika tallriksmodeller. Om du inte rör dig särskilt mycket kan det vara bra att göra denna del av tallriken ännu större. #grönsaker

Pasta, bröd, ris eller gryn (”kolhydraterna”)

Ytterligare ungefär 40 % fylls med den energirika delen, som ofta består av pasta, ris eller olika gryn #kolhydrater. Ofta är denna som krymps rejält i tallriksmodeller för de som inte rör sig så mycket, samtidigt som det kan behöver mer om är fysiskt aktiv. Det är bäst om du väljer fullkornsvarianterna, eftersom de bl a är snällare mot magen.

Kött, fisk, ägg och baljväxter (”proteinet”)

Den sista kategorin är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter. Många gånger är denna lite för stor på tallriken. Här kan det vara bra att titta på både storlek och alternativ, eftersom delen oftast är både den dyraste och med mest miljöpåverkan. Idag finns det många bra vegetariska produkter med #protein som kan ersätta kött och fisk.

Fördelar med tallriksmodellen

Nu har du lärt dig om de tre olika kategorierna på tallriken. Men vad har du egentligen att vinna på att äta enligt tallriksmodellen? Jo, framför allt fem saker:

  • Mer hälsosam och varierad kost
  • Lättare att hålla vikten
  • Bättre för miljön
  • Struktur på portioner och livsmedelsinköp
  • Lär barn och ungdomar att äta bra mat
5 livsmedel vi borde äta mer av

5 livsmedel vi borde äta mer av

En stor del av en hälsosammare livsstil är att byta ut saker vi äter mot hälsosammare alternativ. Men vad finns det för underskattade livsmedel som det äts för lite av?

Avokado

Avokado är en frukt som är full av nyttiga fetter, och dessutom tycker många att den smakar gott. Den kan vara en del av många maträtter och det höga fett- och fiberinnehållet gör den mättande. Uttryck som ”superlivsmedel” är uttjatade, men avokado är en av de saker som är så nära som vi kan komma.

Broccoli

I filmer och tv-serier (och ibland verkligheten med) är det ofta broccolin som lämnas kvar på tallriken. Och det är synd, för broccoli är ett mycket nyttigt livsmedel. Det är fullpackat med vitaminer och mineraler, t ex C-vitamin och järn. Dessutom är det mycket rikt på fibrer.

Bönor och baljväxter

De flesta bönor och baljväxter har ett högt innehåll av såväl protein som fibrer. Och de passar dessutom utmärkt som sidorätt eller delar av sallader och andra typer av blandningar. Ett annat sätt att få i sig mer bönor och baljväxter är att byta ut snabba kolhydrater från t ex pasta och ris mot dem.

Bär, t ex blåbär och lingon

Bär är rika på allt från C-vitaminer och antioxidanter till fibrer och annat nyttigt. Dessutom har de ett mycket lågt kaloriinnehåll. Därför bör du äta blåbär, lingon, hallon och andra vanliga bär så ofta du kan. Varför inte göra om dina frukostvanor så att du får i dig några av dem varje dag?

Rotfrukter

När vi äter kolhydrater äter vi ofta pasta och ris. Men att byta ut det mot naturligare kolhydrater, t ex från potatis, kan göra gott för hälsan. Potatis och morötter är inte allt. Tänk på att det finns en hel del mer okända rotfrukter som är riktigt nyttiga.

« Till start