Vad innebär nyckelhålsmärkning och varför är det bra?

Vad innebär nyckelhålsmärkning och varför är det bra?

De flesta av oss kopplar samman nyckelhålsmärkta livsmedel med att må bättre, vilket också är syftet med märkningen. Men vad innebär det egentligen att något är nyckelhålsmärkt? Vad är det som gör livsmedlet hälsosammare?

Nyckelhålsmärket - ett svenskt initiativ

Nyckelhålsmärkning finns på alla möjliga produktförpackningar, från färskt och fryst till förpackat och oförpackat. Den brukar synas tydligt och vara lätt att hitta. Märkningen kom för 30 år sedan och är en svensk idé. Sedan en tid tillbaka finns den också i Danmark, Norge och Island. Tanken är att uppmuntra till en hälsosammare kost genom att göra det lättare att se vilka livsmedel som är bra. Det är helt enkelt något som ska underlätta för konsumenterna att kunna göra bättre val i butiken.

Varför är nyckelhålsmärkt bättre?

De flesta av oss vet att nyckelhålsmärkt är detsamma som ett hälsosamt val. Men varför? Jo, nyckelhålsmärkningen utgår från kriterier kring hälsosam kost som baseras på forskning. När märkningen utgår från etablerad vetenskap vet vi att livsmedlen verkligen är bevisat bättre alternativ.

Det handlar t ex om hälsosamma halter av:

  • Fett
  • Fibrer
  • Fullkorn
  • Salt
  • Socker

Olika livsmedelsgrupper har också olika kriterier för att bli nyckelhålsmärkta. Det innebär att de alternativ som får märkningen är bra val inom sin livsmedelskategori; de jämförs med likvärdiga saker i butiken (troligen de produkter många står och väljer emellan när de handlar).

Sedan finns även dessa regler som gäller för alla kategorier:

  • Inga sötningsmedel
  • Maximalt två procent industriella transfetter
  • Inga tillsatta växtsteroler (kolesterol från växtriket)

Eftersom märkningen utgår från pålitlig forskning kan den vara bra att basera sina val på. Idag finns det stora mängder information där ute, t ex på internet, och det är inte säkert att det du tagit del av är sant. Dels finns det marknadsföringsbudskap som ibland är svåra att se igenom, dels finns det ”fakta” som inte baseras på vetenskap. Men när du väljer nyckelhålsmärkt vet du att det är hälsosamt på riktigt.

Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Det pratas mycket om energi och näring, t ex i form av energitäta och näringstäta livsmedel. Men det är faktiskt två helt olika begrepp och därför kan det vara bra att veta om skillnaden.

Vad är näring?

Näring är de ämnen som kroppen behöver för att må bra. Vissa kan tillverkas i kroppen medan andra (essentiella/livsviktiga ämnen) regelbundet behöver komma från det vi äter och dricker. Några exempel på näringsämnen är fett, kolhydrater, mineraler, proteiner och vitaminer.

Olika ämnen har olika uppgifter i kroppen. Därför behöver vi variera vår kost och få i oss tillräckliga mängder av allihop. Nyckeln är att ha en hälsosam livsstil där vi äter många olika saker varje vecka.

Vad är energi?

Energi är något helt annat än näring. Den uttrycks i kalorier och är kort och gott det som behövs för att hålla igång kroppen och hjärnans aktivitet. Energi kan t ex lagras i musklerna och levern, ofta i form av en kolhydrat som kallas för glykogen.

Det du äter och dricker tillför energi medan din aktivitet förbränner den. Om du regelbundet tillför mer än du gör av med riskerar du att gå upp i vikt. Det rekommenderade energiintaget i kalorier varierar mellan olika människor, åldersgrupper och livsstilar. Därför kan det vara bra att se hur ditt ser ut (du hittar information om det på Livsmedelsverket) och anpassa din kost efter det. Då blir det lättare att ha en optimal vikt och en hälsosam livsstil.

Energitäthet och näringstäthet

Nu vet du mer om skillnaden mellan energi och näring. Men vad innebär det när det pratas om energitäthet och näringstäthet? Jo, då tittas det inte på mängden energi eller näring. Då handlar det istället om hur hög koncentrationen är i procent.

Det kan vara ett bra sätt att hitta de livsmedel som är laddade med de egenskaper du behöver. Näringstät kost kan t ex hjälpa dig gå ned i vikt och få i dig mer nyttigheter, medan energität kost kan vara bra när du tränar hårt och behöver prestera. Dessutom finns det livsmedel och ämnen som är både näringstäta och energitäta, t ex vissa fetter, proteiner och kolhydrater.

5 bra proteinkällor för dig som inte äter kött

5 bra proteinkällor för dig som inte äter kött

Många förknippar proteinintaget med hur mycket kött och andra animaliska produkter de äter. Det stämmer till viss del, men det är inte riktigt så enkelt – för det finns faktiskt en hel del livsmedel från växtriket som innehåller rejält med #protein. Här tittar vi på 5 riktigt bra proteinkällor för dig som inte äter kött.

1. Kikärtor (torkade innehåller 20 g protein/100 g)

Kikärtor har flera fördelar: de är både kalorisnåla, proteinrika och fiberrika. Dessutom är de lätta att inkludera i olika maträtter i stora mängder. Sugen? Det finns mängder med idéer på nätet, allt från traditionella falafelrecept till bakverk och snacks.

2. Gröna ärtor (torkade: 21 g/100 g)

Ärtor kan vid anblick kännas som ett ganska tomt och tråkigt livsmedel, men faktum är att de innehåller stora mängder protein. Dessutom finns det en hel del C-vitamin och fibrer. Gröna ärtor kan vara en utmärkt liten sidorätt, eller varför inte ett sätt att blanda ut ditt ris eller din pasta på ett hälsosamt sätt?

3. Sojabönor (torkade: 34 g/100 g)

Sojabönor är ett av de mest proteinrika livsmedlen som finns, de slår till och med de allra flesta köttprodukterna. Men du behöver inte äta bönorna i sig, då både tofu och tempeh är gjorda på sojabönor. Dessa finns i många produkter som är gjorda för att ersätta kött på ett gott sätt.

4. Kidneybönor (konserverade: 8,75 g/100 g)

Kidneybönor har ett högt proteininnehåll, samtidigt som de är mycket behändiga. De kan nämligen lätt inkluderas i sallader eller vid sidan om måltider. Dessutom är konserverade kidneybönor ganska billiga, vilket inte är fallet med en del andra vegetariska alternativ.

5. Chiafrön (19 g/100 g)

Chiafrön är ett livsmedel som är inne av goda orsaker; de innehåller supermycket fibrer och protein. Vid sidan av hälsofördelarna är det också en väldigt mångsidig produkt som kan bli del av många maträtter, oavsett mål på dagen. Det är lätt att ha en påse frön hemma för att sedan tillsätta i olika måltider och öka proteininnehållet.

Som du ser behöver du inte vara en köttätare för att få dig tillräckligt med protein – när du väljer rätt grönsaker kan du få i dig rejäla mängder, och dessutom som del av goda måltider.

Tallriksmodellen – en modell för en hälsosam kost

Tallriksmodellen – en modell för en hälsosam kost

Att följa tallriksmodellen är ett av de lättaste sätten att äta en bättre och mer varierad #kost. Men vad består tallriksmodellen av och vad finns det för olika varianter? Här tittar vi på de tre beståndsdelarna och vad som kan ingå.

Grönsaker och rotfrukter

En rejäl del av tallriken ska helst fyllas med livsmedel från denna kategori, då de ofta både är mättande och näringsrika. Vanligtvis är denna del ca 40 % av portionen i olika tallriksmodeller. Om du inte rör dig särskilt mycket kan det vara bra att göra denna del av tallriken ännu större. #grönsaker

Pasta, bröd, ris eller gryn (”kolhydraterna”)

Ytterligare ungefär 40 % fylls med den energirika delen, som ofta består av pasta, ris eller olika gryn #kolhydrater. Ofta är denna som krymps rejält i tallriksmodeller för de som inte rör sig så mycket, samtidigt som det kan behöver mer om är fysiskt aktiv. Det är bäst om du väljer fullkornsvarianterna, eftersom de bl a är snällare mot magen.

Kött, fisk, ägg och baljväxter (”proteinet”)

Den sista kategorin är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter. Många gånger är denna lite för stor på tallriken. Här kan det vara bra att titta på både storlek och alternativ, eftersom delen oftast är både den dyraste och med mest miljöpåverkan. Idag finns det många bra vegetariska produkter med #protein som kan ersätta kött och fisk.

Fördelar med tallriksmodellen

Nu har du lärt dig om de tre olika kategorierna på tallriken. Men vad har du egentligen att vinna på att äta enligt tallriksmodellen? Jo, framför allt fem saker:

  • Mer hälsosam och varierad kost
  • Lättare att hålla vikten
  • Bättre för miljön
  • Struktur på portioner och livsmedelsinköp
  • Lär barn och ungdomar att äta bra mat
5 kostråd för viktkontroll

5 kostråd för viktkontroll

Många kämpar med att hålla vikten, och det finns många utmaningar – det bästa sättet är att tänka långsiktigt och göra bestående ändringar i sin kost. Här kommer 5 kostråd för viktkontroll över längre tid.

1. Byt ut sötsaker och snabba kolhydrater mot hälsosammare alternativ

Många sötsaker och snabba #kolhydrater går att byta ut mot hälsosammare alternativ, som dessutom ofta är minst lika goda. Varför inte byta ut godis och glass mot söta frukter eller bär? Tänk på att pasta, ris och andra snabba kolhydrater kan bytas ut mot t ex blomkålsris, bönpasta och andra varianter som är bättre för kroppen.

2. Följ tallriksmodellen

Tallriksmodellen är ett bra sätt att få till ett hälsosamt ätande på ett regelbundet sätt. Den består oftast av en grönsaksdel, en kolhydratsdel och en proteindel, men det finns många olika varianter med olika syften. Oavsett vilken du väljer kan det vara ett bra sätt att knuffa din #kost i en riktning som gör att du går ned i vikt.

3. Portionsstorlekar

Det är alltid frestande att ta lite mer mat efter att tallriken blivit tom, men om du gör det regelbundet blir det många extra #kalorier i längden. Om du håller dig till den bestämda portionsstorleken blir det mycket lättare att hålla kontroll över ditt intag, och därmed också din vikt. Visst kan det vara OK att trilla dit någon gång, men det viktigaste är att en extra portion inte blir en vana.

4. Undvik flytande kalorier

Många ramlar dit på flytande kalorier från t ex läsk, energidryck, mjölk, soppor och juicer. Det är lätt att tro att dessa drycker inte spelar någon roll, men ofta är det faktiskt motsatsen. Dessutom slinker kalorierna ned utan att du känner någon mättnadskänsla, vilket leder till att du ändå äter lika mycket mat vid sidan av det flytande intaget.

5. Inga dieter – få till en långsiktigt hållbar kost istället

De positiva effekterna på vikten och hälsan kommer ofta när du gör saker över en längre tid. Därför bör du få till en kost som håller i vardagen över en längre tid. Tillfälliga dieter kan leda till en rejäl #viktnedgång på kort tid, men det är lätt att trilla in i gamla vanor igen och då är det lätt att effekterna försvinner.

Vad är aminosyror och vad gör de i kroppen?

Vad är aminosyror och vad gör de i kroppen?

Vi vet alla att proteiner är viktiga för oss, och de består i sin tur av olika aminosyror. De är livsviktiga byggstenar för vår kropp – när vi får i oss rätt mängd av de många syrorna fungerar kroppen på bästa sätt. En del av oss kopplar aminosyror till träning och kosttillskott, men alla människor behöver få i sig tillräckligt med protein och de aminosyror som det består av.

Vilka aminosyror finns det?

Det finns 20 olika aminosyror. Nio av syrorna är essentiella: vi behöver få i oss dem från vår kost eftersom kroppen själv inte kan producera tillräckliga mängder.

De nio essentiella aminosyrorna är:

  • Histidin
  • Isoleucin
  • Leucin
  • Lysin
  • Metionin
  • Fenylalanin
  • Tryptofan
  • Treonin
  • Valin

De 11 icke-essentiella aminosyrorna är:

  • Alanin
  • Arginin
  • Asparagin (inklusive asparaginsyra)
  • Cystein
  • Glutamin (inklusive glutaminsyra)
  • Glycin
  • Ornitin
  • Prolin
  • Serin
  • Taurin
  • Tyrosin

Det som kanske är allra mest intressant med de olika aminosyrorna är att de har olika uppgifter. Tryptofan och tyrosin kopplas samman med vår sinnesstämning, medan leucin och asparagin är kopplade till träning och muskeltillväxt. Eftersom olika aminosyror har specifika funktioner i kroppen finns det ett stort intresse för att lära sig mer om dem, och det är troligen mycket vi ännu inte vet om dem.

Hur mycket aminosyror behöver vi och vad gör de i kroppen?

Det finns inga riktlinjer gällande det dagliga intaget av olika aminosyror. Men Livsmedelsverket rekommenderar att minst 10-20 procent av kalorierna vi får i oss ska bestå av protein. Och andelen ska gärna öka i takt med att vi blir äldre.

Kosttillskott med aminosyror – behövs de?

Men hur är det med kosttillskott? Behöver vi tillföra extra aminosyror på det sättet? Nja, det finns inga officiella källor som menar att det behövs. Snarare är det något för de som tränar riktigt hårt och därför vill optimera intaget av de aminosyror som är kopplade till muskeltillväxt och fysisk prestation.

Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Idag känns det som att det finns kosttillskott med nästan allt där ute, men vilka behöver du egentligen? Jo, om du tittar på t ex Livsmedelsverket finns det några som behövs, medan andra främst är ett komplement som försäkrar dig om ett fullgott intag. Det bästa sättet att göra bra val är att lära sig om näring från pålitliga källor och sedan ta välgrundade köpbeslut baserat på informationen.

Men vilka behöver egentligen äta kosttillskott då? Här tittar vi på några grupper som behöver tillskott av vitaminer och mineraler, och även några som kan vara i riskzonen.

Kosttillskott som vissa grupper behöver:

  • D-vitamin (barn upp till två års ålder samt riskgrupper som t ex veganer, mörkhyade och de som vistas mycket lite i solen)
  • Folat/folsyra (de som är gravida eller planerar att bli gravida)
  • Vitamin B12 (veganer)

Veganer och menstruerande kvinnor kan också ligga i riskzonen för järnbrist. Dessutom finns det en del sjukdomar, t ex mag- och tarmsjukdomar, som påverkar kroppens möjligheter att ta upp näringsämnen. I undantagsfall kan en mycket ensidig och/eller bristfällig kosthållning leda till brist på C-vitamin eller olika B-vitaminer.

Komplettering snarare än behov

Men de flesta tar inte kosttillskott eftersom de behövs. Snarare är det ett sätt att komplettera din kost så att du är säker på att du får i dig tillräckligt stora mängder av viktiga näringsämnen. Och det är ett bra sätt att tänka, för kosttillskotten ska aldrig användas som en ersättning för en bristfällig kosthållning.

I Sverige och andra länder med välstånd har vi goda möjligheter att få i oss det vi behöver från livsmedelsbutiken – de allra flesta får i sig tillräckligt mycket vitaminer och mineraler. Däremot kan vår stressiga livsstil ibland komma i vägen för att äta bra mat.

Att välja kosttillskott

Som sagt svämmar marknaden över av olika kosttillskott. På nätet kan du hitta alla möjliga tillskott, och vissa lovar mirakeleffekter som är långt ifrån vetenskapligt bevisade. Därför bör du bara köpa näringstillskott från etablerade aktörer där allt står rätt till.

Var t ex noga med att läsa recensioner och titta efter oberoende kvalitetsmärkningar. Om något känns misstänkt finns risken att det är det – och trots allt är ju syftet med ett kosttillskott att må så bra som möjligt.

Vad finns det för olika B-vitaminer?

Vad finns det för olika B-vitaminer?

När vi pratar om näring pratar vi ofta om B-vitaminer och risken att drabbas av B-vitaminbrist. Men vad finns det egentligen för olika B-vitaminer och vilka är det viktigast att hålla koll på? Behöver du ett ta ett kosttillskott med något eller några av dem?

Vi börjar från början med att titta på vilka B-vitaminer som finns. Det finns åtta olika B-vitaminer:

  • Tiamin (B1)
  • Riboflavin (B2)
  • Niacin (B3)
  • Pantotensyra (B5)
  • Pyridoxin (B6)
  • Biotin (B7)
  • Folat/folsyra (B9)
  • Kobalamin (B12)

Alla åtta är vattenlösliga vitaminer, vilket innebär att de lätt tas upp av kroppen, men också att de inte kan lagras under en längre tid. Ett eventuellt överskott lämnar kroppen genom urinen.

Vad gör B-vitaminer?

B-vitaminer gör många olika saker i kroppen. Framför allt handlar det om att muskler och nerver ska fungera optimalt, samt kroppens ämnesomsättning och energiproduktion. Vissa typer av vitamin B är utformade för vissa uppgifter, t ex används B5 för att omsätta energi medan B9 spelar en central roll i vår celldelning.

Du hittar höga nivåer av olika B-vitamin i livsmedel som fisk, skaldjur, potatis, broccoli, bönor och köttprodukter. Eftersom B-vitaminer finns i många olika livsmedel är det inte så vanligt att vi i Sverige får brist, förutsatt att vi varierar vår kost. Först och främst handlar det om att gravida behöver mer folsyra, och att vissa riskgrupper kan få i sig för lite vitamin B12.

Folsyra – ett viktigt B-vitamin för gravida

De som är gravida eller planerar att bli gravida rekommenderas ett extra tillskott av folsyra. Orsaken är att låga nivåer kan leda till fosterskador och bristande utveckling. Därför bör denna grupp ta ett dagligt kosttillskott som innehåller 400 mikrogram folsyra.

B12-brist

Förutom folsyra är B12-brist är den typ av B-vitaminbrist som är mest förekommande. Eftersom B12 och andra B-vitaminer främst finns i produkter från djurriket kan veganer med en strikt vegetabilisk kost riskera att få brist. Av denna orsak finns det specialutformade kosttillskott för veganer och vegetarianer som kompletterar med viktiga vitaminer och mineraler.

Andra i riskzon för att få i sig för lite B-vitamin

Om du inte tillhör en riskgrupp har du en ganska liten risk att drabbas av B-vitaminbrist. Generellt kan man säga att det finns två andra grupper: dels de som lider av en sjukdom (t ex glutenintolerans eller någon mag- och tarmsjukdom) som hämmar upptaget av näringsämnen i tarmen, dels de som har en ytterst ensidig eller ohälsosam kosthållning. Nivåerna hos dessa grupper går oftast att höja genom kosttillskott och/eller livsstilsförändringar.

5 livsmedel vi borde äta mer av

5 livsmedel vi borde äta mer av

En stor del av en hälsosammare livsstil är att byta ut saker vi äter mot hälsosammare alternativ. Men vad finns det för underskattade livsmedel som det äts för lite av?

Avokado

Avokado är en frukt som är full av nyttiga fetter, och dessutom tycker många att den smakar gott. Den kan vara en del av många maträtter och det höga fett- och fiberinnehållet gör den mättande. Uttryck som ”superlivsmedel” är uttjatade, men avokado är en av de saker som är så nära som vi kan komma.

Broccoli

I filmer och tv-serier (och ibland verkligheten med) är det ofta broccolin som lämnas kvar på tallriken. Och det är synd, för broccoli är ett mycket nyttigt livsmedel. Det är fullpackat med vitaminer och mineraler, t ex C-vitamin och järn. Dessutom är det mycket rikt på fibrer.

Bönor och baljväxter

De flesta bönor och baljväxter har ett högt innehåll av såväl protein som fibrer. Och de passar dessutom utmärkt som sidorätt eller delar av sallader och andra typer av blandningar. Ett annat sätt att få i sig mer bönor och baljväxter är att byta ut snabba kolhydrater från t ex pasta och ris mot dem.

Bär, t ex blåbär och lingon

Bär är rika på allt från C-vitaminer och antioxidanter till fibrer och annat nyttigt. Dessutom har de ett mycket lågt kaloriinnehåll. Därför bör du äta blåbär, lingon, hallon och andra vanliga bär så ofta du kan. Varför inte göra om dina frukostvanor så att du får i dig några av dem varje dag?

Rotfrukter

När vi äter kolhydrater äter vi ofta pasta och ris. Men att byta ut det mot naturligare kolhydrater, t ex från potatis, kan göra gott för hälsan. Potatis och morötter är inte allt. Tänk på att det finns en hel del mer okända rotfrukter som är riktigt nyttiga.

Löpning för nybörjare

Löpning för nybörjare

Löpning är ett mycket bra sätt att både bränna kalorier, få bättre flås och bli piggare i vardagen – men hur börjar du egentligen på ett hållbart sätt? Trots de goda effekterna kan löpning vara något som orsakar skador och småkrämpor, speciellt hos nybörjare med ovana kroppar. Lyckligtvis går detta att motverka genom några enkla tips.

Trappa upp långsamt

Allra viktigast är att ha tålamod och skynda långsamt. Många skador uppkommer nämligen när du ökar träningsmängden för fort. Tänk på att några kilometer mer i veckan kan vara ganska många procent i början. Det är mycket bättre att trappa upp långsamt och hålla sig fräsch än att bli tvungen att avstå pass p g a belastningsskador.

Bra skor!

Bekväma och skonsamma skor är en av de allra viktigaste sakerna för att löpningen ska fungera. Eftersom allas fötter är olika är även de bästa löparskorna något som skiljer sig åt. Det kan vara bra att läsa guider för att se vad som passar dig bäst, men inget kan så klart ersätta att prova skor på plats.

Kolla tekniken

Vissa ställen där du kan köpa skor erbjuder en kontroll där du får löpa och sedan blir utvärderad. Detta kan vara ett bra sätt att se att du löper på ett sätt som håller över tid. Generellt består en bra löpteknik bl a av att vara avslappnad i kroppen samtidigt som du ser till att hålla dig ordentligt upprätt.

Planering

Men hur gör du för att se till att löpningen blir av då? Jo, där kommer planering in. Dels är det bra att ha ett schema så att du i förväg vet när du ska ut och springa, dels är det bra att springa med någon annan eftersom du får uppgjorda pass som inte lika lätta att hoppa över.

Alternera med annan träning

Löpning kan vara slitsamt på kroppen, och därför kan det löna sig att blanda den med styrketräning eller annan typ av konditionsträning. Det sliter mindre, men det kan även vara ett sätt att förbättra saker i kroppen som gör att du springer bättre.

Vilka vattenlösliga vitaminer finns det och hur får du i dig dem?

Vilka vattenlösliga vitaminer finns det och hur får du i dig dem?

Vilka vitaminer är vattenlösliga och vad skiljer dem från fettlösliga vitaminer? Hur ser vårt behov av vattenlösliga vitaminer ut och behöver vi kosttillskott för att nå det?

Vad är skillnaden på vattenlösliga och fettlösliga vitaminer?

Eftersom det räcker med att komma i kontakt med vatten tas vattenlösliga vitaminer lätt upp av kroppen för att sedan transporteras ut ur kroppen med urinen. Fettlösliga vitaminer behöver däremot nå våra tarmar för att tas upp och sedan transporteras till levern med blodet. Vattenlösliga vitaminer tas alltså upp lättare, men samtidigt lagras de inte heller lika bra som fettlösliga. Därför behöver vi hela tiden tillföra dem till kroppen genom det vi äter och dricker.

Nio vattenlösliga vitaminer

Det finns totalt nio vattenlösliga vitaminer, varav åtta är B-vitaminer:

  • Biotin (vitamin B7, vitamin H)
  • C-vitamin (askorbinsyra)
  • Folat (vitamin B9, folsyra)
  • Niacin (vitamin B3)
  • Pantotensyra (vitamin B5)
  • Riboflavin (vitamin B2)
  • Tiamin (vitamin B1)
  • Vitamin B6 (pyrodoxin)
  • Vitamin B12

Hur får du i dig vattenlösliga vitaminer?

Vilka livsmedel ska du äta för att få i dig ordentligt med vattenlösliga vitaminer? Jo, generellt räcker det med en hälsosam och varierad kost för att nå ett tillräckligt högt intag. Tänk på att äta mycket frukt och grönsaker och att variera måltiderna under veckan.

Behövs det kosttillskott?

Det finns en hel del olika kosttillskott som innehåller vattenlösliga vitaminer, ofta i form av så kallade multivitamin som innehåller flera av dem på en gång. Många är skräddarsydda för speciella grupper, t ex vegetarianer, gravida eller de som tränar hårt.

Men behövs dem? Nja, oftast inte. I alla fall om vi ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer kring kosttillskott. Orsaken är att vattenlösliga vitaminer finns i många av de saker vi äter och dricker till vardags. Vi får i oss tillräckliga mängder, förutsatt att vi inte har något hälsoproblem eller en mycket bristfällig kosthållning.

Det enda undantaget är folat (B9), eller folsyra som det heter i kosttillskottsform. Folat är nämligen viktigt för de som är gravida eller planerar att bli gravida, bl a för att undvika fosterskador. Därför rekommenderas de ett dagligt tillskott på 400 mikrogram folsyra redan innan graviditeten börjar, fram till den tolfte graviditetsveckan.

Veganer behöver ha extra koll på sitt intag av vitamin B12, eftersom den bara finns i mycket små mängder i vegetabiliska livsmedel. Den bästa möjligheten för dem att få i sig vitaminet är genom berikade livsmedel, som t ex växtbaserad mjölk och sojaprodukter. Ett kosttillskott med vitamin B12 kan vara ett alternativ för att höja B12-intaget.

« Till start