Vad är aminosyror och vad gör de i kroppen?

Vad är aminosyror och vad gör de i kroppen?

Vi vet alla att proteiner är viktiga för oss, och de består i sin tur av olika aminosyror. De är livsviktiga byggstenar för vår kropp – när vi får i oss rätt mängd av de många syrorna fungerar kroppen på bästa sätt. En del av oss kopplar aminosyror till träning och kosttillskott, men alla människor behöver få i sig tillräckligt med protein och de aminosyror som det består av.

Vilka aminosyror finns det?

Det finns 20 olika aminosyror. Nio av syrorna är essentiella: vi behöver få i oss dem från vår kost eftersom kroppen själv inte kan producera tillräckliga mängder.

De nio essentiella aminosyrorna är:

  • Histidin
  • Isoleucin
  • Leucin
  • Lysin
  • Metionin
  • Fenylalanin
  • Tryptofan
  • Treonin
  • Valin

De 11 icke-essentiella aminosyrorna är:

  • Alanin
  • Arginin
  • Asparagin (inklusive asparaginsyra)
  • Cystein
  • Glutamin (inklusive glutaminsyra)
  • Glycin
  • Ornitin
  • Prolin
  • Serin
  • Taurin
  • Tyrosin

Det som kanske är allra mest intressant med de olika aminosyrorna är att de har olika uppgifter. Tryptofan och tyrosin kopplas samman med vår sinnesstämning, medan leucin och asparagin är kopplade till träning och muskeltillväxt. Eftersom olika aminosyror har specifika funktioner i kroppen finns det ett stort intresse för att lära sig mer om dem, och det är troligen mycket vi ännu inte vet om dem.

Hur mycket aminosyror behöver vi och vad gör de i kroppen?

Det finns inga riktlinjer gällande det dagliga intaget av olika aminosyror. Men Livsmedelsverket rekommenderar att minst 10-20 procent av kalorierna vi får i oss ska bestå av protein. Och andelen ska gärna öka i takt med att vi blir äldre.

Kosttillskott med aminosyror – behövs de?

Men hur är det med kosttillskott? Behöver vi tillföra extra aminosyror på det sättet? Nja, det finns inga officiella källor som menar att det behövs. Snarare är det något för de som tränar riktigt hårt och därför vill optimera intaget av de aminosyror som är kopplade till muskeltillväxt och fysisk prestation.

Behöver vi kosttillskott med omega-3?

Behöver vi kosttillskott med omega-3?

Omega-3 är en grupp fleromättade fettsyror som räknas som essentiella, för att må bra behöver vi få i oss tillräckliga mängder från det vi äter och dricker. Det är ett omdiskuterat näringsämne och en del menar att vi borde ta kosttillskott för att få i oss det vi behöver. Men hur får du i dig omega-3 och vilka grupper riskerar brist? Omega-3 gör en hel del viktiga saker i kroppen. Några av uppgifterna är att:

  • Bygga och reparera celler
  • Minska risken för blodproppar
  • Hjälpa njurarna att fungera på rätt sätt
  • Förbättra immunförsvaret
  • Bidra till en god utveckling hos barn och foster

Vilka livsmedel är rika på omega-3?

Vi börjar med att titta på vilka livsmedel du hittar omega-3 i. Många förknippar det med fisk, och det är helt rätt: omega-3 finns främst i fet fisk som lax, makrill och sill. Det finns även i alger, rapsolja, rapsprodukter och valnötter.

Vem riskerar brist på omega-3?

De grupper som riskerar brist på omega-3 är främst de som inte äter fisk överhuvudtaget, t ex vegetarianer och veganer. Förvisso finns det vegetabiliskt omega-3, men det tas inte upp av kroppen på ett lika bra sätt som det animaliska. Därför är det viktigt att optimera intaget av omega-3 om du inte äter fisk överhuvudtaget.

Olika typer av omega-3 – DHA, EPA och ALA

DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra) är de vanligaste formerna av omega-3 och är de som finns i animaliska livsmedel, som t ex fisk. Vegetabiliskt omega-3 brukar vara i form av ALA (alfalinolensyra). Men varför är detta bra att tänka på? Jo, som sagt är animaliskt omega-3 svårare att ta upp, eftersom det behöver omvandlas till EPA och DHA i kroppen. Exakt hur svårt det är vet vi inte, men det tas inte upp i samma utsträckning.

Vad säger Livsmedelsverket?

Livsmedelsverkets syn på kosttillskott med omega-3 är att de inte behövs. De som äter fisk anses få i sig tillräckliga mängder, och de som inte äter fisk kan istället ha mer rapsolja och rapsprodukter i kosten och på så sätt få i sig omega-3. Det är alltså upp till dig själv om du tycker att det behövs ett kosttillskott som ett komplement till det du äter och dricker.

Vilka vattenlösliga vitaminer finns det och hur får du i dig dem?

Vilka vattenlösliga vitaminer finns det och hur får du i dig dem?

Vilka vitaminer är vattenlösliga och vad skiljer dem från fettlösliga vitaminer? Hur ser vårt behov av vattenlösliga vitaminer ut och behöver vi kosttillskott för att nå det?

Vad är skillnaden på vattenlösliga och fettlösliga vitaminer?

Eftersom det räcker med att komma i kontakt med vatten tas vattenlösliga vitaminer lätt upp av kroppen för att sedan transporteras ut ur kroppen med urinen. Fettlösliga vitaminer behöver däremot nå våra tarmar för att tas upp och sedan transporteras till levern med blodet. Vattenlösliga vitaminer tas alltså upp lättare, men samtidigt lagras de inte heller lika bra som fettlösliga. Därför behöver vi hela tiden tillföra dem till kroppen genom det vi äter och dricker.

Nio vattenlösliga vitaminer

Det finns totalt nio vattenlösliga vitaminer, varav åtta är B-vitaminer:

  • Biotin (vitamin B7, vitamin H)
  • C-vitamin (askorbinsyra)
  • Folat (vitamin B9, folsyra)
  • Niacin (vitamin B3)
  • Pantotensyra (vitamin B5)
  • Riboflavin (vitamin B2)
  • Tiamin (vitamin B1)
  • Vitamin B6 (pyrodoxin)
  • Vitamin B12

Hur får du i dig vattenlösliga vitaminer?

Vilka livsmedel ska du äta för att få i dig ordentligt med vattenlösliga vitaminer? Jo, generellt räcker det med en hälsosam och varierad kost för att nå ett tillräckligt högt intag. Tänk på att äta mycket frukt och grönsaker och att variera måltiderna under veckan.

Behövs det kosttillskott?

Det finns en hel del olika kosttillskott som innehåller vattenlösliga vitaminer, ofta i form av så kallade multivitamin som innehåller flera av dem på en gång. Många är skräddarsydda för speciella grupper, t ex vegetarianer, gravida eller de som tränar hårt.

Men behövs dem? Nja, oftast inte. I alla fall om vi ska följa Livsmedelsverkets rekommendationer kring kosttillskott. Orsaken är att vattenlösliga vitaminer finns i många av de saker vi äter och dricker till vardags. Vi får i oss tillräckliga mängder, förutsatt att vi inte har något hälsoproblem eller en mycket bristfällig kosthållning.

Det enda undantaget är folat (B9), eller folsyra som det heter i kosttillskottsform. Folat är nämligen viktigt för de som är gravida eller planerar att bli gravida, bl a för att undvika fosterskador. Därför rekommenderas de ett dagligt tillskott på 400 mikrogram folsyra redan innan graviditeten börjar, fram till den tolfte graviditetsveckan.

Veganer behöver ha extra koll på sitt intag av vitamin B12, eftersom den bara finns i mycket små mängder i vegetabiliska livsmedel. Den bästa möjligheten för dem att få i sig vitaminet är genom berikade livsmedel, som t ex växtbaserad mjölk och sojaprodukter. Ett kosttillskott med vitamin B12 kan vara ett alternativ för att höja B12-intaget.

Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Det pratas mycket om energi och näring, t ex i form av energitäta och näringstäta livsmedel. Men det är faktiskt två helt olika begrepp och därför kan det vara bra att veta om skillnaden.

Vad är näring?

Näring är de ämnen som kroppen behöver för att må bra. Vissa kan tillverkas i kroppen medan andra (essentiella/livsviktiga ämnen) regelbundet behöver komma från det vi äter och dricker. Några exempel på näringsämnen är fett, kolhydrater, mineraler, proteiner och vitaminer.

Olika ämnen har olika uppgifter i kroppen. Därför behöver vi variera vår kost och få i oss tillräckliga mängder av allihop. Nyckeln är att ha en hälsosam livsstil där vi äter många olika saker varje vecka.

Vad är energi?

Energi är något helt annat än näring. Den uttrycks i kalorier och är kort och gott det som behövs för att hålla igång kroppen och hjärnans aktivitet. Energi kan t ex lagras i musklerna och levern, ofta i form av en kolhydrat som kallas för glykogen.

Det du äter och dricker tillför energi medan din aktivitet förbränner den. Om du regelbundet tillför mer än du gör av med riskerar du att gå upp i vikt. Det rekommenderade energiintaget i kalorier varierar mellan olika människor, åldersgrupper och livsstilar. Därför kan det vara bra att se hur ditt ser ut (du hittar information om det på Livsmedelsverket) och anpassa din kost efter det. Då blir det lättare att ha en optimal vikt och en hälsosam livsstil.

Energitäthet och näringstäthet

Nu vet du mer om skillnaden mellan energi och näring. Men vad innebär det när det pratas om energitäthet och näringstäthet? Jo, då tittas det inte på mängden energi eller näring. Då handlar det istället om hur hög koncentrationen är i procent.

Det kan vara ett bra sätt att hitta de livsmedel som är laddade med de egenskaper du behöver. Näringstät kost kan t ex hjälpa dig gå ned i vikt och få i dig mer nyttigheter, medan energität kost kan vara bra när du tränar hårt och behöver prestera. Dessutom finns det livsmedel och ämnen som är både näringstäta och energitäta, t ex vissa fetter, proteiner och kolhydrater.

Behöver de som tränar äta mer vitaminer och mineraler?

Behöver de som tränar äta mer vitaminer och mineraler?

Träning är ett av de allra bästa sätten att få en bättre hälsa, men när du motionerar hårt förbränner du också en hel del energi. Du behöver oftast kompensera med kolhydrater och proteiner. Många undrar dock om de även behöver öka intaget av vitaminer och mineraler till följd av träning.

Det är inte fastställt att de som tränar hårt alltid behöver större mängder näringsämnen, men däremot är det viktigt att ha ett tillräckligt intag, speciellt av vitaminer och mineraler som behövs lite extra när kroppen jobbar hårt. Risken är annars att prestationen och lustfylldheten uteblir. Men vilka näringsämnen är extra viktiga att tänka på?

Återhämtning

En del vitaminer och mineraler är kopplade till kroppens återhämtning. Därför kan det vara bra att hålla koll på intaget av dem, speciellt om du tränar hårt och vill prestera på varje pass. Magnesium är ett exempel; denna viktiga mineral är kopplad till kroppens återhämtning, men den bidrar även till välfungerande energiomsättning, muskler och nervsystem. Koppar, selen och mangan är tre andra mineraler som är kopplade till återhämtningen.

Immunförsvaret

Träning kan också slita en del på immunförsvaret; i längden har det positiv påverkan, men på kort sikt och efter träningspassen kan det vara något nedsatt. Av den orsaken kan det vara bra att hålla koll på sitt intag av C-vitamin och järn.

D-vitamin och träning då?

Intaget av D-vitamin kan också vara värt att titta på. Förvisso är vitamin D inte något som är specifikt kopplat till träning, men däremot ligger många i Sverige i riskzonen för att drabbas. Vitaminet kommer nämligen från solens strålar, och det kan vara svårt att hålla uppe nivåerna under våra långa, mörka vintrar.

Kosttillskott och träning

Om du funderar mycket kring träning och näringsämnen kan ett #kosttillskott vara ett sätt att försäkra sig om ett tillräckligt stort intag. Faktum är att det finns flera tillskott som är anpassade för de som tränar hårt. Tänk bara på ett kosttillskott är ett komplement till en varierad och hälsosam kost – det ersätter inte ett bristfälligt intag av näring.

Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Idag känns det som att det finns kosttillskott med nästan allt där ute, men vilka behöver du egentligen? Jo, om du tittar på t ex Livsmedelsverket finns det några som behövs, medan andra främst är ett komplement som försäkrar dig om ett fullgott intag. Det bästa sättet att göra bra val är att lära sig om näring från pålitliga källor och sedan ta välgrundade köpbeslut baserat på informationen.

Men vilka behöver egentligen äta kosttillskott då? Här tittar vi på några grupper som behöver tillskott av vitaminer och mineraler, och även några som kan vara i riskzonen.

Kosttillskott som vissa grupper behöver:

  • D-vitamin (barn upp till två års ålder samt riskgrupper som t ex veganer, mörkhyade och de som vistas mycket lite i solen)
  • Folat/folsyra (de som är gravida eller planerar att bli gravida)
  • Vitamin B12 (veganer)

Veganer och menstruerande kvinnor kan också ligga i riskzonen för järnbrist. Dessutom finns det en del sjukdomar, t ex mag- och tarmsjukdomar, som påverkar kroppens möjligheter att ta upp näringsämnen. I undantagsfall kan en mycket ensidig och/eller bristfällig kosthållning leda till brist på C-vitamin eller olika B-vitaminer.

Komplettering snarare än behov

Men de flesta tar inte kosttillskott eftersom de behövs. Snarare är det ett sätt att komplettera din kost så att du är säker på att du får i dig tillräckligt stora mängder av viktiga näringsämnen. Och det är ett bra sätt att tänka, för kosttillskotten ska aldrig användas som en ersättning för en bristfällig kosthållning.

I Sverige och andra länder med välstånd har vi goda möjligheter att få i oss det vi behöver från livsmedelsbutiken – de allra flesta får i sig tillräckligt mycket vitaminer och mineraler. Däremot kan vår stressiga livsstil ibland komma i vägen för att äta bra mat.

Att välja kosttillskott

Som sagt svämmar marknaden över av olika kosttillskott. På nätet kan du hitta alla möjliga tillskott, och vissa lovar mirakeleffekter som är långt ifrån vetenskapligt bevisade. Därför bör du bara köpa näringstillskott från etablerade aktörer där allt står rätt till.

Var t ex noga med att läsa recensioner och titta efter oberoende kvalitetsmärkningar. Om något känns misstänkt finns risken att det är det – och trots allt är ju syftet med ett kosttillskott att må så bra som möjligt.

Vad finns det för olika B-vitaminer?

Vad finns det för olika B-vitaminer?

När vi pratar om näring pratar vi ofta om B-vitaminer och risken att drabbas av B-vitaminbrist. Men vad finns det egentligen för olika B-vitaminer och vilka är det viktigast att hålla koll på? Behöver du ett ta ett kosttillskott med något eller några av dem?

Vi börjar från början med att titta på vilka B-vitaminer som finns. Det finns åtta olika B-vitaminer:

  • Tiamin (B1)
  • Riboflavin (B2)
  • Niacin (B3)
  • Pantotensyra (B5)
  • Pyridoxin (B6)
  • Biotin (B7)
  • Folat/folsyra (B9)
  • Kobalamin (B12)

Alla åtta är vattenlösliga vitaminer, vilket innebär att de lätt tas upp av kroppen, men också att de inte kan lagras under en längre tid. Ett eventuellt överskott lämnar kroppen genom urinen.

Vad gör B-vitaminer?

B-vitaminer gör många olika saker i kroppen. Framför allt handlar det om att muskler och nerver ska fungera optimalt, samt kroppens ämnesomsättning och energiproduktion. Vissa typer av vitamin B är utformade för vissa uppgifter, t ex används B5 för att omsätta energi medan B9 spelar en central roll i vår celldelning.

Du hittar höga nivåer av olika B-vitamin i livsmedel som fisk, skaldjur, potatis, broccoli, bönor och köttprodukter. Eftersom B-vitaminer finns i många olika livsmedel är det inte så vanligt att vi i Sverige får brist, förutsatt att vi varierar vår kost. Först och främst handlar det om att gravida behöver mer folsyra, och att vissa riskgrupper kan få i sig för lite vitamin B12.

Folsyra – ett viktigt B-vitamin för gravida

De som är gravida eller planerar att bli gravida rekommenderas ett extra tillskott av folsyra. Orsaken är att låga nivåer kan leda till fosterskador och bristande utveckling. Därför bör denna grupp ta ett dagligt kosttillskott som innehåller 400 mikrogram folsyra.

B12-brist

Förutom folsyra är B12-brist är den typ av B-vitaminbrist som är mest förekommande. Eftersom B12 och andra B-vitaminer främst finns i produkter från djurriket kan veganer med en strikt vegetabilisk kost riskera att få brist. Av denna orsak finns det specialutformade kosttillskott för veganer och vegetarianer som kompletterar med viktiga vitaminer och mineraler.

Andra i riskzon för att få i sig för lite B-vitamin

Om du inte tillhör en riskgrupp har du en ganska liten risk att drabbas av B-vitaminbrist. Generellt kan man säga att det finns två andra grupper: dels de som lider av en sjukdom (t ex glutenintolerans eller någon mag- och tarmsjukdom) som hämmar upptaget av näringsämnen i tarmen, dels de som har en ytterst ensidig eller ohälsosam kosthållning. Nivåerna hos dessa grupper går oftast att höja genom kosttillskott och/eller livsstilsförändringar.

Hur kan du öka din ämnesomsättning?

Hur kan du öka din ämnesomsättning?

En välfungerande ämnesomsättning (metabolism) gör att din kropp blir bra på att förbränna det du ätit och göra om det till energi. Ju bättre den fungerar, desto större förutsättningar får du att hålla vikten och rent allmänt må bra.

När du äter och dricker blir det del av en avancerad kemisk omvandling där det slås ihop med syre för att till slut blir till energi som används i kroppen. Men det många inte vet är att stora delar av de kalorier som försvinner från vårt intag gör det utan att vi rör på oss. Många processer i kroppen, t ex att hålla värmen, kräver nämligen energi från kosten för att fortsätta fungera.

Metabolism och viktuppgång

Ämnesomsättningen skiljer sig åt mellan olika människor. Den kan fungera olika bra, men det är ovanligt att en bristfällig metabolism i sig är orsaken till att någon går upp i vikt. Då handlar det oftast snarare om livsstilsfaktorer, även om det finns sjukdomar som kan göra ämnesomsättningen långsammare.

Ämnesomsättning vid viloläge och träning

Kroppen gör som sagt av med en del energi i viloläge. Denna mängd kan påverkas genom träning. Dels gör fysisk aktivitet av med energi, dels har de med en större andel muskler en större åtgång under vila.

Viktigt att tänka på är att ämnesomsättningen faktiskt kan påverkas negativt av dieter, speciellt sådana där du äter väldigt lite. Då kan effekten på vikten bli det motsatta eftersom kroppen går in i svältläge och tar upp all energi du får i dig.

Men för att svara på den allra mest centrala frågan: ja, kroppens ämnesomsättning ökar om du tränar. Orsaken är att energibehovet ökar, och därför triggas metabolismen att förbränna mer. Så du kan lugnt inkludera en ökad ämnesomsättning bland de många positiva effekterna av din träning.

Även sömn, måltidsplanering med flera små måltider, stress och vattenintag kan påverka metabolismen. Rent allmänt kan man säga att goda vanor knuffar ämnesomsättningen och din vikt i rätt riktning.

Vad innebär nyckelhålsmärkning och varför är det bra?

Vad innebär nyckelhålsmärkning och varför är det bra?

De flesta av oss kopplar samman nyckelhålsmärkta livsmedel med att må bättre, vilket också är syftet med märkningen. Men vad innebär det egentligen att något är nyckelhålsmärkt? Vad är det som gör livsmedlet hälsosammare?

Nyckelhålsmärket - ett svenskt initiativ

Nyckelhålsmärkning finns på alla möjliga produktförpackningar, från färskt och fryst till förpackat och oförpackat. Den brukar synas tydligt och vara lätt att hitta. Märkningen kom för 30 år sedan och är en svensk idé. Sedan en tid tillbaka finns den också i Danmark, Norge och Island. Tanken är att uppmuntra till en hälsosammare kost genom att göra det lättare att se vilka livsmedel som är bra. Det är helt enkelt något som ska underlätta för konsumenterna att kunna göra bättre val i butiken.

Varför är nyckelhålsmärkt bättre?

De flesta av oss vet att nyckelhålsmärkt är detsamma som ett hälsosamt val. Men varför? Jo, nyckelhålsmärkningen utgår från kriterier kring hälsosam kost som baseras på forskning. När märkningen utgår från etablerad vetenskap vet vi att livsmedlen verkligen är bevisat bättre alternativ.

Det handlar t ex om hälsosamma halter av:

  • Fett
  • Fibrer
  • Fullkorn
  • Salt
  • Socker

Olika livsmedelsgrupper har också olika kriterier för att bli nyckelhålsmärkta. Det innebär att de alternativ som får märkningen är bra val inom sin livsmedelskategori; de jämförs med likvärdiga saker i butiken (troligen de produkter många står och väljer emellan när de handlar).

Sedan finns även dessa regler som gäller för alla kategorier:

  • Inga sötningsmedel
  • Maximalt två procent industriella transfetter
  • Inga tillsatta växtsteroler (kolesterol från växtriket)

Eftersom märkningen utgår från pålitlig forskning kan den vara bra att basera sina val på. Idag finns det stora mängder information där ute, t ex på internet, och det är inte säkert att det du tagit del av är sant. Dels finns det marknadsföringsbudskap som ibland är svåra att se igenom, dels finns det ”fakta” som inte baseras på vetenskap. Men när du väljer nyckelhålsmärkt vet du att det är hälsosamt på riktigt.

Hur får du i dig tillräckligt med D-vitamin?

Hur får du i dig tillräckligt med D-vitamin?

D-vitamin är ett av de vanligaste näringsämnena att få brist på i Sverige. Detta beror framför allt på att vi får i oss den från solen. Under våra långa vintrar blir det svårt för depåerna i kroppen att räcka, och då kan D-vitaminbrist uppstå. Det har framför allt påverkan på vårt skelett, men teorier finns om att det också är kopplad till allt från våra vinterdepressioner till allvarliga folksjukdomar.

Men hur undviker du detta genom att få i dig tillräckligt med D-vitamin? Spelar det någon roll vad du äter när majoriteten av intaget kommer från solens strålning? Jo, visst spelar det roll. Här tittar vi på några livsmedel som innehåller riktigt mycket vitamin D.

Fet fisk – den bästa källan till D-vitamin

Fet fisk är den allra bästa livsmedelskällan till D-vitamin. Lax, sill, strömming, sardeller och makrill innehåller alla rejäla mängder. Dessutom kan rom vara ett sätt att få i sig lite extra. Men det finns ganska många som inte är några större fans av fisk. Dessa räknas faktiskt som en riskgrupp för att drabbas av D-vitaminbrist. Alltså bör du se upp med ditt intag om du överhuvudtaget inte äter fet fisk.

Men om du inte gillar fisk då?

Som sagt blir det svårt med vitamin D om du inte gillar fet fisk. Då handlar det framför allt om ägg och berikade mejeriprodukter. Och visst innehåller margarin och matfett en hel del D-vitamin, men ingen vill väl äta det i några större mängder med andra hälsoföljder i åtanke? Följaktligen blir D-vitaminintaget till ett problem för veganer (#vegan) och vissa vegetarianer (#vegetarian). Om du tror att du får i dig för lite kan ett kosttillskott vara en god idé.

Solen och kosttillskott

I slutändan är solen och kosttillskott med D-vitamin de alternativen med ett rejält innehåll. Relativt små mängder sol kan erbjuda tillräckligt mycket, men forskning har visat att förråden i kroppen oftast bara räcker i några månader. Där kan ett D-vitamintillskott komma in som ett bekvämt alternativ för att hålla nivåerna uppe under långa svenska vintrar.

Löpning för nybörjare

Löpning för nybörjare

Löpning är ett mycket bra sätt att både bränna kalorier, få bättre flås och bli piggare i vardagen – men hur börjar du egentligen på ett hållbart sätt? Trots de goda effekterna kan löpning vara något som orsakar skador och småkrämpor, speciellt hos nybörjare med ovana kroppar. Lyckligtvis går detta att motverka genom några enkla tips.

Trappa upp långsamt

Allra viktigast är att ha tålamod och skynda långsamt. Många skador uppkommer nämligen när du ökar träningsmängden för fort. Tänk på att några kilometer mer i veckan kan vara ganska många procent i början. Det är mycket bättre att trappa upp långsamt och hålla sig fräsch än att bli tvungen att avstå pass p g a belastningsskador.

Bra skor!

Bekväma och skonsamma skor är en av de allra viktigaste sakerna för att löpningen ska fungera. Eftersom allas fötter är olika är även de bästa löparskorna något som skiljer sig åt. Det kan vara bra att läsa guider för att se vad som passar dig bäst, men inget kan så klart ersätta att prova skor på plats.

Kolla tekniken

Vissa ställen där du kan köpa skor erbjuder en kontroll där du får löpa och sedan blir utvärderad. Detta kan vara ett bra sätt att se att du löper på ett sätt som håller över tid. Generellt består en bra löpteknik bl a av att vara avslappnad i kroppen samtidigt som du ser till att hålla dig ordentligt upprätt.

Planering

Men hur gör du för att se till att löpningen blir av då? Jo, där kommer planering in. Dels är det bra att ha ett schema så att du i förväg vet när du ska ut och springa, dels är det bra att springa med någon annan eftersom du får uppgjorda pass som inte lika lätta att hoppa över.

Alternera med annan träning

Löpning kan vara slitsamt på kroppen, och därför kan det löna sig att blanda den med styrketräning eller annan typ av konditionsträning. Det sliter mindre, men det kan även vara ett sätt att förbättra saker i kroppen som gör att du springer bättre.

« Till start