#protein

Vad är aminosyror och vad gör de i kroppen?

Vad är aminosyror och vad gör de i kroppen?

Vi vet alla att proteiner är viktiga för oss, och de består i sin tur av olika aminosyror. De är livsviktiga byggstenar för vår kropp – när vi får i oss rätt mängd av de många syrorna fungerar kroppen på bästa sätt. En del av oss kopplar aminosyror till träning och kosttillskott, men alla människor behöver få i sig tillräckligt med protein och de aminosyror som det består av.

Vilka aminosyror finns det?

Det finns 20 olika aminosyror. Nio av syrorna är essentiella: vi behöver få i oss dem från vår kost eftersom kroppen själv inte kan producera tillräckliga mängder.

De nio essentiella aminosyrorna är:

  • Histidin
  • Isoleucin
  • Leucin
  • Lysin
  • Metionin
  • Fenylalanin
  • Tryptofan
  • Treonin
  • Valin

De 11 icke-essentiella aminosyrorna är:

  • Alanin
  • Arginin
  • Asparagin (inklusive asparaginsyra)
  • Cystein
  • Glutamin (inklusive glutaminsyra)
  • Glycin
  • Ornitin
  • Prolin
  • Serin
  • Taurin
  • Tyrosin

Det som kanske är allra mest intressant med de olika aminosyrorna är att de har olika uppgifter. Tryptofan och tyrosin kopplas samman med vår sinnesstämning, medan leucin och asparagin är kopplade till träning och muskeltillväxt. Eftersom olika aminosyror har specifika funktioner i kroppen finns det ett stort intresse för att lära sig mer om dem, och det är troligen mycket vi ännu inte vet om dem.

Hur mycket aminosyror behöver vi och vad gör de i kroppen?

Det finns inga riktlinjer gällande det dagliga intaget av olika aminosyror. Men Livsmedelsverket rekommenderar att minst 10-20 procent av kalorierna vi får i oss ska bestå av protein. Och andelen ska gärna öka i takt med att vi blir äldre.

Kosttillskott med aminosyror – behövs de?

Men hur är det med kosttillskott? Behöver vi tillföra extra aminosyror på det sättet? Nja, det finns inga officiella källor som menar att det behövs. Snarare är det något för de som tränar riktigt hårt och därför vill optimera intaget av de aminosyror som är kopplade till muskeltillväxt och fysisk prestation.

Visa inlägg
Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Det pratas mycket om energi och näring, t ex i form av energitäta och näringstäta livsmedel. Men det är faktiskt två helt olika begrepp och därför kan det vara bra att veta om skillnaden.

Vad är näring?

Näring är de ämnen som kroppen behöver för att må bra. Vissa kan tillverkas i kroppen medan andra (essentiella/livsviktiga ämnen) regelbundet behöver komma från det vi äter och dricker. Några exempel på näringsämnen är fett, kolhydrater, mineraler, proteiner och vitaminer.

Olika ämnen har olika uppgifter i kroppen. Därför behöver vi variera vår kost och få i oss tillräckliga mängder av allihop. Nyckeln är att ha en hälsosam livsstil där vi äter många olika saker varje vecka.

Vad är energi?

Energi är något helt annat än näring. Den uttrycks i kalorier och är kort och gott det som behövs för att hålla igång kroppen och hjärnans aktivitet. Energi kan t ex lagras i musklerna och levern, ofta i form av en kolhydrat som kallas för glykogen.

Det du äter och dricker tillför energi medan din aktivitet förbränner den. Om du regelbundet tillför mer än du gör av med riskerar du att gå upp i vikt. Det rekommenderade energiintaget i kalorier varierar mellan olika människor, åldersgrupper och livsstilar. Därför kan det vara bra att se hur ditt ser ut (du hittar information om det på Livsmedelsverket) och anpassa din kost efter det. Då blir det lättare att ha en optimal vikt och en hälsosam livsstil.

Energitäthet och näringstäthet

Nu vet du mer om skillnaden mellan energi och näring. Men vad innebär det när det pratas om energitäthet och näringstäthet? Jo, då tittas det inte på mängden energi eller näring. Då handlar det istället om hur hög koncentrationen är i procent.

Det kan vara ett bra sätt att hitta de livsmedel som är laddade med de egenskaper du behöver. Näringstät kost kan t ex hjälpa dig gå ned i vikt och få i dig mer nyttigheter, medan energität kost kan vara bra när du tränar hårt och behöver prestera. Dessutom finns det livsmedel och ämnen som är både näringstäta och energitäta, t ex vissa fetter, proteiner och kolhydrater.

Visa inlägg
5 bra proteinkällor för dig som inte äter kött

5 bra proteinkällor för dig som inte äter kött

Många förknippar proteinintaget med hur mycket kött och andra animaliska produkter de äter. Det stämmer till viss del, men det är inte riktigt så enkelt – för det finns faktiskt en hel del livsmedel från växtriket som innehåller rejält med #protein. Här tittar vi på 5 riktigt bra proteinkällor för dig som inte äter kött.

1. Kikärtor (torkade innehåller 20 g protein/100 g)

Kikärtor har flera fördelar: de är både kalorisnåla, proteinrika och fiberrika. Dessutom är de lätta att inkludera i olika maträtter i stora mängder. Sugen? Det finns mängder med idéer på nätet, allt från traditionella falafelrecept till bakverk och snacks.

2. Gröna ärtor (torkade: 21 g/100 g)

Ärtor kan vid anblick kännas som ett ganska tomt och tråkigt livsmedel, men faktum är att de innehåller stora mängder protein. Dessutom finns det en hel del C-vitamin och fibrer. Gröna ärtor kan vara en utmärkt liten sidorätt, eller varför inte ett sätt att blanda ut ditt ris eller din pasta på ett hälsosamt sätt?

3. Sojabönor (torkade: 34 g/100 g)

Sojabönor är ett av de mest proteinrika livsmedlen som finns, de slår till och med de allra flesta köttprodukterna. Men du behöver inte äta bönorna i sig, då både tofu och tempeh är gjorda på sojabönor. Dessa finns i många produkter som är gjorda för att ersätta kött på ett gott sätt.

4. Kidneybönor (konserverade: 8,75 g/100 g)

Kidneybönor har ett högt proteininnehåll, samtidigt som de är mycket behändiga. De kan nämligen lätt inkluderas i sallader eller vid sidan om måltider. Dessutom är konserverade kidneybönor ganska billiga, vilket inte är fallet med en del andra vegetariska alternativ.

5. Chiafrön (19 g/100 g)

Chiafrön är ett livsmedel som är inne av goda orsaker; de innehåller supermycket fibrer och protein. Vid sidan av hälsofördelarna är det också en väldigt mångsidig produkt som kan bli del av många maträtter, oavsett mål på dagen. Det är lätt att ha en påse frön hemma för att sedan tillsätta i olika måltider och öka proteininnehållet.

Som du ser behöver du inte vara en köttätare för att få dig tillräckligt med protein – när du väljer rätt grönsaker kan du få i dig rejäla mängder, och dessutom som del av goda måltider.

Visa inlägg
Tallriksmodellen – en modell för en hälsosam kost

Tallriksmodellen – en modell för en hälsosam kost

Att följa tallriksmodellen är ett av de lättaste sätten att äta en bättre och mer varierad #kost. Men vad består tallriksmodellen av och vad finns det för olika varianter? Här tittar vi på de tre beståndsdelarna och vad som kan ingå.

Grönsaker och rotfrukter

En rejäl del av tallriken ska helst fyllas med livsmedel från denna kategori, då de ofta både är mättande och näringsrika. Vanligtvis är denna del ca 40 % av portionen i olika tallriksmodeller. Om du inte rör dig särskilt mycket kan det vara bra att göra denna del av tallriken ännu större. #grönsaker

Pasta, bröd, ris eller gryn (”kolhydraterna”)

Ytterligare ungefär 40 % fylls med den energirika delen, som ofta består av pasta, ris eller olika gryn #kolhydrater. Ofta är denna som krymps rejält i tallriksmodeller för de som inte rör sig så mycket, samtidigt som det kan behöver mer om är fysiskt aktiv. Det är bäst om du väljer fullkornsvarianterna, eftersom de bl a är snällare mot magen.

Kött, fisk, ägg och baljväxter (”proteinet”)

Den sista kategorin är avsedd för kött, fisk, ägg och baljväxter. Många gånger är denna lite för stor på tallriken. Här kan det vara bra att titta på både storlek och alternativ, eftersom delen oftast är både den dyraste och med mest miljöpåverkan. Idag finns det många bra vegetariska produkter med #protein som kan ersätta kött och fisk.

Fördelar med tallriksmodellen

Nu har du lärt dig om de tre olika kategorierna på tallriken. Men vad har du egentligen att vinna på att äta enligt tallriksmodellen? Jo, framför allt fem saker:

  • Mer hälsosam och varierad kost
  • Lättare att hålla vikten
  • Bättre för miljön
  • Struktur på portioner och livsmedelsinköp
  • Lär barn och ungdomar att äta bra mat
Visa inlägg