Löpning för nybörjare

Löpning för nybörjare

Löpning är ett mycket bra sätt att både bränna kalorier, få bättre flås och bli piggare i vardagen – men hur börjar du egentligen på ett hållbart sätt? Trots de goda effekterna kan löpning vara något som orsakar skador och småkrämpor, speciellt hos nybörjare med ovana kroppar. Lyckligtvis går detta att motverka genom några enkla tips.

Trappa upp långsamt

Allra viktigast är att ha tålamod och skynda långsamt. Många skador uppkommer nämligen när du ökar träningsmängden för fort. Tänk på att några kilometer mer i veckan kan vara ganska många procent i början. Det är mycket bättre att trappa upp långsamt och hålla sig fräsch än att bli tvungen att avstå pass p g a belastningsskador.

Bra skor!

Bekväma och skonsamma skor är en av de allra viktigaste sakerna för att löpningen ska fungera. Eftersom allas fötter är olika är även de bästa löparskorna något som skiljer sig åt. Det kan vara bra att läsa guider för att se vad som passar dig bäst, men inget kan så klart ersätta att prova skor på plats.

Kolla tekniken

Vissa ställen där du kan köpa skor erbjuder en kontroll där du får löpa och sedan blir utvärderad. Detta kan vara ett bra sätt att se att du löper på ett sätt som håller över tid. Generellt består en bra löpteknik bl a av att vara avslappnad i kroppen samtidigt som du ser till att hålla dig ordentligt upprätt.

Planering

Men hur gör du för att se till att löpningen blir av då? Jo, där kommer planering in. Dels är det bra att ha ett schema så att du i förväg vet när du ska ut och springa, dels är det bra att springa med någon annan eftersom du får uppgjorda pass som inte lika lätta att hoppa över.

Alternera med annan träning

Löpning kan vara slitsamt på kroppen, och därför kan det löna sig att blanda den med styrketräning eller annan typ av konditionsträning. Det sliter mindre, men det kan även vara ett sätt att förbättra saker i kroppen som gör att du springer bättre.

5 tips för att komma igång med din träning

5 tips för att komma igång med din träning

Träning är lätt något som hamnar på våra ”to do”-listor. En stressig och oberäknelig vardag gör att träningspassen kan vara det som behöver flyttas eller tas bort för att allt ska gå runt. Men hur kommer du igång med din träning och gör att det håller på lång sikt? Här är 5 tips för att börja röra på sig – och framför allt för att fortsätta.

1. Börja långsamt

Att gå från noll till hundra är en metod som både kan få stopp på träningen och orsaka skador. Allra bäst är att trappa upp långsamt och låta kroppen vänja sig, t ex genom att först promenera ett par gånger i veckan för att sedan börja löpa. Ganska många börjar träna stenhårt efter nyårshelgen eller semestern för att sedan ge upp några veckor senare. Ta det lugnt och låt kroppen vänja sig istället!

2. Gör något som är roligt

När träningen är lustfylld blir den något att se fram emot, istället för en börda som måste genomföras. Det är då tiden flyger förbi, och också ofta när resultaten kommer av bara farten. Prova olika träningsformer till att det känns rätt – alla är inte byggda för just löpning, styrketräning eller simning.

3. Hitta en grupp eller partner

När du hittar en grupp eller partner att träna tillsammans med ingår du en typ av deal. Om någon känner sig lite svagare eller mer omotiverad kan den lyftas upp av andra. Dessutom kan träningen göras till ett tillfälle att vara social med vännerna.

4. Följ din framgång

Idag finns det mängder med appar som har både goda råd och uppföljning kring din träning. Det kan vara mycket motiverande att använda en app som t ex RunKeeper för att kunna titta tillbaka på sina tidigare resultat och se hur långt du har kommit.

5. Variera

Variation förnöjer! Det finns otroligt många träningsformer där ute, och det finns ingen orsak att snöa in på enbart en. Tvärtom kan det både ge bättre resultat och göra att du undviker efterhängsna slitskador. Därför kan det vara bra att prova på många olika typer av träning, speciellt i fasen när du vill komma igång och hitta något du tycker om på lång sikt.

Hur många kalorier bränner olika typer av träning?

Hur många kalorier bränner olika typer av träning?

Träning är ett av de bästa sätten att hålla vikten och, inte minst, att må bra i allmänhet. Men vilken träningsform ska du välja om du vill bränna så många kalorier (kcal) som möjligt på kort tid? Här tittar vi på ungefär hur mycket du kan förbränna på en timme med några vanliga aktiviteter.

Promenad (6 km/h)

Raska promenader är ett av våra vanligaste sätt att röra på sig. På en timme bränner du ungefär 350 kcal, förutsatt att du håller en takt på ca 6 km/h eller 10 minuter per km. Men även en långsam promenad gör att du bränner ungefär 200 kcal i timmen. Det kan låta som en liten skillnad, men tänk på att det är regelbundenheten som gör att du går ned i vikt över tid.

Löpning (10 km/h)

En timme löpning i medelhastighet bränner ungefär 800 kcal. Här är skillnaderna inte så stora som när du ändrar hastighet på dina promenader; även en ganska långsam joggingrunda kan bränna ca 600 kcal i timmen. Oavsett takt är löpning ett av de allra bästa sätten att göra av med oönskade kalorier.

Cykling

Förbränningen vid cykling ligger någonstans mellan promenader och löpning, och uppskattningen förändras ganska rejält beroende på hur hårt du väljer att belasta dig. Riktigt tuff cykling ligger runt 700 kcal i timmen, medan mer avslappnade former innebär ca 400 kcal.

Simning

Simning är ett av de skonsammaste sätten att motionera, vilket kan vara bra för dig som rehabtränar eller på annat sätt får besvär av löpning. Och skonsamt behöver inte betyda låg förbränning - en timme bröstsim bränner ungefär 700 kcal.

Bollsporter

Bollsporter kan vara ett bra sätt att göra träningen till en mer engagerande aktivitet, men eftersom belastningen och intensiteten varierar kraftigt kan det svårt att veta exakt hur nyttiga de är. Racketsporter som tennis och badminton ligger mellan 300 och 500 kcal per timme, beroende på intensiteten. Fotboll beräknas ligga så högt som 700 kcal, men då gäller det att ta i i löpningarna.

Ett generellt tips är att hitta en eller flera träningsformer som du verkligen trivs med, så att du inte tröttnar och slutar. Oftast är långsiktighet nyckeln till att bränna kalorier och hålla en hälsosam vikt.

Hur kan du öka din ämnesomsättning?

Hur kan du öka din ämnesomsättning?

En välfungerande ämnesomsättning (metabolism) gör att din kropp blir bra på att förbränna det du ätit och göra om det till energi. Ju bättre den fungerar, desto större förutsättningar får du att hålla vikten och rent allmänt må bra.

När du äter och dricker blir det del av en avancerad kemisk omvandling där det slås ihop med syre för att till slut blir till energi som används i kroppen. Men det många inte vet är att stora delar av de kalorier som försvinner från vårt intag gör det utan att vi rör på oss. Många processer i kroppen, t ex att hålla värmen, kräver nämligen energi från kosten för att fortsätta fungera.

Metabolism och viktuppgång

Ämnesomsättningen skiljer sig åt mellan olika människor. Den kan fungera olika bra, men det är ovanligt att en bristfällig metabolism i sig är orsaken till att någon går upp i vikt. Då handlar det oftast snarare om livsstilsfaktorer, även om det finns sjukdomar som kan göra ämnesomsättningen långsammare.

Ämnesomsättning vid viloläge och träning

Kroppen gör som sagt av med en del energi i viloläge. Denna mängd kan påverkas genom träning. Dels gör fysisk aktivitet av med energi, dels har de med en större andel muskler en större åtgång under vila.

Viktigt att tänka på är att ämnesomsättningen faktiskt kan påverkas negativt av dieter, speciellt sådana där du äter väldigt lite. Då kan effekten på vikten bli det motsatta eftersom kroppen går in i svältläge och tar upp all energi du får i dig.

Men för att svara på den allra mest centrala frågan: ja, kroppens ämnesomsättning ökar om du tränar. Orsaken är att energibehovet ökar, och därför triggas metabolismen att förbränna mer. Så du kan lugnt inkludera en ökad ämnesomsättning bland de många positiva effekterna av din träning.

Även sömn, måltidsplanering med flera små måltider, stress och vattenintag kan påverka metabolismen. Rent allmänt kan man säga att goda vanor knuffar ämnesomsättningen och din vikt i rätt riktning.

Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Energi och näring – vad är skillnaden egentligen?

Det pratas mycket om energi och näring, t ex i form av energitäta och näringstäta livsmedel. Men det är faktiskt två helt olika begrepp och därför kan det vara bra att veta om skillnaden.

Vad är näring?

Näring är de ämnen som kroppen behöver för att må bra. Vissa kan tillverkas i kroppen medan andra (essentiella/livsviktiga ämnen) regelbundet behöver komma från det vi äter och dricker. Några exempel på näringsämnen är fett, kolhydrater, mineraler, proteiner och vitaminer.

Olika ämnen har olika uppgifter i kroppen. Därför behöver vi variera vår kost och få i oss tillräckliga mängder av allihop. Nyckeln är att ha en hälsosam livsstil där vi äter många olika saker varje vecka.

Vad är energi?

Energi är något helt annat än näring. Den uttrycks i kalorier och är kort och gott det som behövs för att hålla igång kroppen och hjärnans aktivitet. Energi kan t ex lagras i musklerna och levern, ofta i form av en kolhydrat som kallas för glykogen.

Det du äter och dricker tillför energi medan din aktivitet förbränner den. Om du regelbundet tillför mer än du gör av med riskerar du att gå upp i vikt. Det rekommenderade energiintaget i kalorier varierar mellan olika människor, åldersgrupper och livsstilar. Därför kan det vara bra att se hur ditt ser ut (du hittar information om det på Livsmedelsverket) och anpassa din kost efter det. Då blir det lättare att ha en optimal vikt och en hälsosam livsstil.

Energitäthet och näringstäthet

Nu vet du mer om skillnaden mellan energi och näring. Men vad innebär det när det pratas om energitäthet och näringstäthet? Jo, då tittas det inte på mängden energi eller näring. Då handlar det istället om hur hög koncentrationen är i procent.

Det kan vara ett bra sätt att hitta de livsmedel som är laddade med de egenskaper du behöver. Näringstät kost kan t ex hjälpa dig gå ned i vikt och få i dig mer nyttigheter, medan energität kost kan vara bra när du tränar hårt och behöver prestera. Dessutom finns det livsmedel och ämnen som är både näringstäta och energitäta, t ex vissa fetter, proteiner och kolhydrater.

5 kostråd för viktkontroll

5 kostråd för viktkontroll

Många kämpar med att hålla vikten, och det finns många utmaningar – det bästa sättet är att tänka långsiktigt och göra bestående ändringar i sin kost. Här kommer 5 kostråd för viktkontroll över längre tid.

1. Byt ut sötsaker och snabba kolhydrater mot hälsosammare alternativ

Många sötsaker och snabba #kolhydrater går att byta ut mot hälsosammare alternativ, som dessutom ofta är minst lika goda. Varför inte byta ut godis och glass mot söta frukter eller bär? Tänk på att pasta, ris och andra snabba kolhydrater kan bytas ut mot t ex blomkålsris, bönpasta och andra varianter som är bättre för kroppen.

2. Följ tallriksmodellen

Tallriksmodellen är ett bra sätt att få till ett hälsosamt ätande på ett regelbundet sätt. Den består oftast av en grönsaksdel, en kolhydratsdel och en proteindel, men det finns många olika varianter med olika syften. Oavsett vilken du väljer kan det vara ett bra sätt att knuffa din #kost i en riktning som gör att du går ned i vikt.

3. Portionsstorlekar

Det är alltid frestande att ta lite mer mat efter att tallriken blivit tom, men om du gör det regelbundet blir det många extra #kalorier i längden. Om du håller dig till den bestämda portionsstorleken blir det mycket lättare att hålla kontroll över ditt intag, och därmed också din vikt. Visst kan det vara OK att trilla dit någon gång, men det viktigaste är att en extra portion inte blir en vana.

4. Undvik flytande kalorier

Många ramlar dit på flytande kalorier från t ex läsk, energidryck, mjölk, soppor och juicer. Det är lätt att tro att dessa drycker inte spelar någon roll, men ofta är det faktiskt motsatsen. Dessutom slinker kalorierna ned utan att du känner någon mättnadskänsla, vilket leder till att du ändå äter lika mycket mat vid sidan av det flytande intaget.

5. Inga dieter – få till en långsiktigt hållbar kost istället

De positiva effekterna på vikten och hälsan kommer ofta när du gör saker över en längre tid. Därför bör du få till en kost som håller i vardagen över en längre tid. Tillfälliga dieter kan leda till en rejäl #viktnedgång på kort tid, men det är lätt att trilla in i gamla vanor igen och då är det lätt att effekterna försvinner.

Behöver de som tränar äta mer vitaminer och mineraler?

Behöver de som tränar äta mer vitaminer och mineraler?

Träning är ett av de allra bästa sätten att få en bättre hälsa, men när du motionerar hårt förbränner du också en hel del energi. Du behöver oftast kompensera med kolhydrater och proteiner. Många undrar dock om de även behöver öka intaget av vitaminer och mineraler till följd av träning.

Det är inte fastställt att de som tränar hårt alltid behöver större mängder näringsämnen, men däremot är det viktigt att ha ett tillräckligt intag, speciellt av vitaminer och mineraler som behövs lite extra när kroppen jobbar hårt. Risken är annars att prestationen och lustfylldheten uteblir. Men vilka näringsämnen är extra viktiga att tänka på?

Återhämtning

En del vitaminer och mineraler är kopplade till kroppens återhämtning. Därför kan det vara bra att hålla koll på intaget av dem, speciellt om du tränar hårt och vill prestera på varje pass. Magnesium är ett exempel; denna viktiga mineral är kopplad till kroppens återhämtning, men den bidrar även till välfungerande energiomsättning, muskler och nervsystem. Koppar, selen och mangan är tre andra mineraler som är kopplade till återhämtningen.

Immunförsvaret

Träning kan också slita en del på immunförsvaret; i längden har det positiv påverkan, men på kort sikt och efter träningspassen kan det vara något nedsatt. Av den orsaken kan det vara bra att hålla koll på sitt intag av C-vitamin och järn.

D-vitamin och träning då?

Intaget av D-vitamin kan också vara värt att titta på. Förvisso är vitamin D inte något som är specifikt kopplat till träning, men däremot ligger många i Sverige i riskzonen för att drabbas. Vitaminet kommer nämligen från solens strålar, och det kan vara svårt att hålla uppe nivåerna under våra långa, mörka vintrar.

Kosttillskott och träning

Om du funderar mycket kring träning och näringsämnen kan ett #kosttillskott vara ett sätt att försäkra sig om ett tillräckligt stort intag. Faktum är att det finns flera tillskott som är anpassade för de som tränar hårt. Tänk bara på ett kosttillskott är ett komplement till en varierad och hälsosam kost – det ersätter inte ett bristfälligt intag av näring.

Komma i form hemma

Komma i form hemma

I takt med att coronapandemin blivit en del av vår vardag vill allt fler hitta alternativ till gymmet. Promenader, löpning och utegym är alla gångbara möjligheter - men om du helst inte vill lämna hemmet, vad finns det då för förslag? Jo, ganska många faktiskt! Här tittar vi på hur du kan komma i form hemma.

Helt utan utrustning

Om du vill komma i form hemma finns det flera övningar som du kan göra helt utan utrustning. Några exempel är armhävningar (bröst/triceps), dips (triceps), situps (mage), knäböj (ben), rumplyft och rygglyft. Nackdelen är att det blir svårt att träna med tungt motstånd och få reps, men om du enbart vill röra på dig eller bli slimmad kan dessa räcka alldeles utmärkt.

Köpa vikter

Ett annat sätt är att köpa vikter och styrketräna hemma. Det kan vara en ganska bra metod, även om det finns nackdelar i form av utrymme (oftast) och att du kan få svårt att justera vikterna baserat på de du köpt. Dessutom kan det vara svårt att få till alla de övningar du är van vid från gymmet. Men samtidigt är det troligen det enda alternativet om du vill undvika gymmet och samtidigt #träna med tunga vikter.

Band, bollar och kettlebells

Om du av utrymmesskäl eller andra orsaker inte vill ha massa vikter hemma finns det en hel del andra lösningar. Ett gummiband är ett mångsidigt träningsredskap som kan användas till övningar som tränar hela kroppen.

En träningsboll kan vara bra för att få in mer balans i din träning, och som något att luta sig mot vid vissa övningar för att skapa motstånd. Men om det är lyft av något lite tyngre du är ute efter kanske det bästa faktiskt är en kettlebell. Gemensamt för alla dessa alternativ är att de inte tar särskilt mycket plats.

Behöver vi kosttillskott med omega-3?

Behöver vi kosttillskott med omega-3?

Omega-3 är en grupp fleromättade fettsyror som räknas som essentiella, för att må bra behöver vi få i oss tillräckliga mängder från det vi äter och dricker. Det är ett omdiskuterat näringsämne och en del menar att vi borde ta kosttillskott för att få i oss det vi behöver. Men hur får du i dig omega-3 och vilka grupper riskerar brist? Omega-3 gör en hel del viktiga saker i kroppen. Några av uppgifterna är att:

  • Bygga och reparera celler
  • Minska risken för blodproppar
  • Hjälpa njurarna att fungera på rätt sätt
  • Förbättra immunförsvaret
  • Bidra till en god utveckling hos barn och foster

Vilka livsmedel är rika på omega-3?

Vi börjar med att titta på vilka livsmedel du hittar omega-3 i. Många förknippar det med fisk, och det är helt rätt: omega-3 finns främst i fet fisk som lax, makrill och sill. Det finns även i alger, rapsolja, rapsprodukter och valnötter.

Vem riskerar brist på omega-3?

De grupper som riskerar brist på omega-3 är främst de som inte äter fisk överhuvudtaget, t ex vegetarianer och veganer. Förvisso finns det vegetabiliskt omega-3, men det tas inte upp av kroppen på ett lika bra sätt som det animaliska. Därför är det viktigt att optimera intaget av omega-3 om du inte äter fisk överhuvudtaget.

Olika typer av omega-3 – DHA, EPA och ALA

DHA (dokosahexaensyra) och EPA (eikosapentaensyra) är de vanligaste formerna av omega-3 och är de som finns i animaliska livsmedel, som t ex fisk. Vegetabiliskt omega-3 brukar vara i form av ALA (alfalinolensyra). Men varför är detta bra att tänka på? Jo, som sagt är animaliskt omega-3 svårare att ta upp, eftersom det behöver omvandlas till EPA och DHA i kroppen. Exakt hur svårt det är vet vi inte, men det tas inte upp i samma utsträckning.

Vad säger Livsmedelsverket?

Livsmedelsverkets syn på kosttillskott med omega-3 är att de inte behövs. De som äter fisk anses få i sig tillräckliga mängder, och de som inte äter fisk kan istället ha mer rapsolja och rapsprodukter i kosten och på så sätt få i sig omega-3. Det är alltså upp till dig själv om du tycker att det behövs ett kosttillskott som ett komplement till det du äter och dricker.

Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Vilka kosttillskott behöver du egentligen?

Idag känns det som att det finns kosttillskott med nästan allt där ute, men vilka behöver du egentligen? Jo, om du tittar på t ex Livsmedelsverket finns det några som behövs, medan andra främst är ett komplement som försäkrar dig om ett fullgott intag. Det bästa sättet att göra bra val är att lära sig om näring från pålitliga källor och sedan ta välgrundade köpbeslut baserat på informationen.

Men vilka behöver egentligen äta kosttillskott då? Här tittar vi på några grupper som behöver tillskott av vitaminer och mineraler, och även några som kan vara i riskzonen.

Kosttillskott som vissa grupper behöver:

  • D-vitamin (barn upp till två års ålder samt riskgrupper som t ex veganer, mörkhyade och de som vistas mycket lite i solen)
  • Folat/folsyra (de som är gravida eller planerar att bli gravida)
  • Vitamin B12 (veganer)

Veganer och menstruerande kvinnor kan också ligga i riskzonen för järnbrist. Dessutom finns det en del sjukdomar, t ex mag- och tarmsjukdomar, som påverkar kroppens möjligheter att ta upp näringsämnen. I undantagsfall kan en mycket ensidig och/eller bristfällig kosthållning leda till brist på C-vitamin eller olika B-vitaminer.

Komplettering snarare än behov

Men de flesta tar inte kosttillskott eftersom de behövs. Snarare är det ett sätt att komplettera din kost så att du är säker på att du får i dig tillräckligt stora mängder av viktiga näringsämnen. Och det är ett bra sätt att tänka, för kosttillskotten ska aldrig användas som en ersättning för en bristfällig kosthållning.

I Sverige och andra länder med välstånd har vi goda möjligheter att få i oss det vi behöver från livsmedelsbutiken – de allra flesta får i sig tillräckligt mycket vitaminer och mineraler. Däremot kan vår stressiga livsstil ibland komma i vägen för att äta bra mat.

Att välja kosttillskott

Som sagt svämmar marknaden över av olika kosttillskott. På nätet kan du hitta alla möjliga tillskott, och vissa lovar mirakeleffekter som är långt ifrån vetenskapligt bevisade. Därför bör du bara köpa näringstillskott från etablerade aktörer där allt står rätt till.

Var t ex noga med att läsa recensioner och titta efter oberoende kvalitetsmärkningar. Om något känns misstänkt finns risken att det är det – och trots allt är ju syftet med ett kosttillskott att må så bra som möjligt.

Hur får du i dig tillräckligt med D-vitamin?

Hur får du i dig tillräckligt med D-vitamin?

D-vitamin är ett av de vanligaste näringsämnena att få brist på i Sverige. Detta beror framför allt på att vi får i oss den från solen. Under våra långa vintrar blir det svårt för depåerna i kroppen att räcka, och då kan D-vitaminbrist uppstå. Det har framför allt påverkan på vårt skelett, men teorier finns om att det också är kopplad till allt från våra vinterdepressioner till allvarliga folksjukdomar.

Men hur undviker du detta genom att få i dig tillräckligt med D-vitamin? Spelar det någon roll vad du äter när majoriteten av intaget kommer från solens strålning? Jo, visst spelar det roll. Här tittar vi på några livsmedel som innehåller riktigt mycket vitamin D.

Fet fisk – den bästa källan till D-vitamin

Fet fisk är den allra bästa livsmedelskällan till D-vitamin. Lax, sill, strömming, sardeller och makrill innehåller alla rejäla mängder. Dessutom kan rom vara ett sätt att få i sig lite extra. Men det finns ganska många som inte är några större fans av fisk. Dessa räknas faktiskt som en riskgrupp för att drabbas av D-vitaminbrist. Alltså bör du se upp med ditt intag om du överhuvudtaget inte äter fet fisk.

Men om du inte gillar fisk då?

Som sagt blir det svårt med vitamin D om du inte gillar fet fisk. Då handlar det framför allt om ägg och berikade mejeriprodukter. Och visst innehåller margarin och matfett en hel del D-vitamin, men ingen vill väl äta det i några större mängder med andra hälsoföljder i åtanke? Följaktligen blir D-vitaminintaget till ett problem för veganer (#vegan) och vissa vegetarianer (#vegetarian). Om du tror att du får i dig för lite kan ett kosttillskott vara en god idé.

Solen och kosttillskott

I slutändan är solen och kosttillskott med D-vitamin de alternativen med ett rejält innehåll. Relativt små mängder sol kan erbjuda tillräckligt mycket, men forskning har visat att förråden i kroppen oftast bara räcker i några månader. Där kan ett D-vitamintillskott komma in som ett bekvämt alternativ för att hålla nivåerna uppe under långa svenska vintrar.

« Till start